En maträtt som stått på menyn varje dag i 162 år och en annan, uppkallad efter en operasångare eller möjligen en film. Vi talar svensk historia, om rätt ska vara maträtt.
Efterlängtade efternamn till middag
Mest läst i kategorin
4 maj 1862 var en söndag.
Så långt var 1862 inte något anmärkningsvärt år.
8 januari hade vad som skulle visa sig bli den sista offentliga avrättningen ägt rum i Stockholm, vid Olaus Magnus väg i Hammarbyhöjden, där en skylt än i dag påminner om händelsen.
I slutet av månaden hade USS Monitor, pansarfartyget svensken John Ericsson konstruerat, sjösatts.
Sveriges nya kommunallag hade klubbats och landstingen skapats med ansvar för sjuk- och hälsovård.
Några dagar tidigare, 1 maj, hade världsutställningen i London invigts, en utställning som skulle pågå till 1 november.
En glad gamäng
Det pratade man inte om på Hotell Witt i Kalmar när Henrik Lindström tågade in tillsammans med några kamrater för att skriva svensk måltidshistoria – vilket de förstås inte hade en aning om.
Henrik Lindström, uppvuxen i S:t Petersburg, var en svensk man, för övrigt uppvuxen i en syskonskara med nio systrar och fyra bröder, enligt Swedish Spoon.
Han var löjtnant, sedermera kapten, och hade vid det här tillfället kommit från Helsingfors till Kalmar, på väg till Visby där han var stationerad.
Enligt sitt rykte ska Henrik Lindström ha varit en glad lebeman och gjort slut på ansenliga belopp under sin militära utbildningstid i Stockholm, innan han 1862 gifte sig med den tyska sångerskan Johanna Scheele.
Nåväl.
På Hotell Witt beställde Lindström in färs, gul lök, kapris, inlagda rödbetor, äggulor, kokt potatis, salt och peppar. Sällskapet blandade ingredienserna till varsin stor biff, skickade ut dem till köket för stekning i rejält med smör.
Senaste nytt
Kvar på menyn efter 162 år
Resultatet blev uppskattat. Inte bara av Lindström och hans vänner.
Biff à la Lindström var född och har sedan stått – och står fortfarande – på menyn på Hotell Witt i Kalmar, där baren i dag heter Lindström Bar & Bistro.
1970 återgav hans dotterdotter Rut Hellsten släktens originalrecept i DN. Det innehåller 6 hg oxinnanlår som mals två gånger, 1,5 tsk salt, vitpeppar, 2 äggulor, 1 hackad gul lök, 2 dl rödbetstärningar, 2 dl mycket finskurna potatistärningar och 50 g kapris.
Stjärnkocken Leif Mannerströms far Gösta, även han kock, älskade Biff à la Lindström och utvecklade receptet genom att addera dijonsenap, hackade sardellfiléer och en skvätt HP-sås till det, skriver Leif i receptsamlingen ”Leifs utvalda”.
Får vi fresta?
Nästa efternamnsrätt är Janssons frestelse. Eller ”Janzons frestelse”, som den kanske borde stavas.
Den matglade operasångaren Per Adolf ”Pelle” Janzon ska ha inspirerat till rättens namn.
Janzon hade gjort sig känd för att bjuda på en sexa med öl, snaps och en ansjovisgratäng, alltså Janzons frestelse.
I logik med att nöden är uppfinningarnas moder ska rätten ha uppstått vid en bjudning med några vänner när Janzon upptäckte sig endast ha potatis, ansjovis, lök och lite grädde hemma.
Mot Pelle Janzon-teorin strider att namnet blev publikt först sent 1920-tal, fyra decennier efter Janzons död.
Då finns det en annan, troligare förklaring tillgänglig, tillhandahållen i Gastronomisk kalender 1989 där det hänvisas till filmen ”Janssons frestelse” från 1928, med Edvin Adolphson i huvudrollen.
Anor från Östermalm?
Östermalms-frun Elvira Stigmark ska ha sett filmen med några väninnor och på efterföljande vickning ha bjudits på varm smörgås med kokt potatis, ett ägg och två ansjovisfiléer stilfullt lagda i kors – voilà, Janssons frestelse.
Filmen spelades in sommaren 1928 i Filmstaden men med exteriörer från Laholm, Halmstad och Jägersro.
Den filmen var för övrigt en del av utbudet vid M/S Kungsholms första Amerika-resa, anträdd från Göteborg 24 november 1928.
Och ja, det finns, minst, en vegetarisk variant. Den går under namnet Hanssons frestelse.
Gurkan som inte gör skäl för namnet. Dagens PS
Såsen som överlevde Italiens pastakrig. Dagens PS
Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.
Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.