Så kom då oljekrisen för Coronet i oktober 1973. Petroleumtillgången som tidigare tagits för given, minskades drastiskt och gjorde många företag skakiga i största allmänhet.
Historien om Coronet del 5 - alla missar och kraschen
Mest läst i kategorin
Sveriges ledande Coronet-kännare, Stefan Iwanowski, tar oss med med på en resa i uppgång, global storhet och fall.
Läs del 1: Den fantastiska historien om Coronet del 1.
Läs del 2: Historien om Coronet del 2 – Resan över Atlanten.
Läs del 3: Historien om Coronet del 3 – Storhetstiden.
Läs del 4: Historien om Coronet del 4 – Världen vid deras fötter
För Ole Botved och Coronet blev oljekrisen mer kännbart än för många andra.
Med sin bas i ett litet land, helt utan egna energikällor och därmed mycket oljeberoende, med en tillverkning som förutsätter petroleum och med lejonparten av marknaden oceaner bort, förändrades allt i ett slag.
Omkostnaderna sköt i höjden och marknaden kollapsade. Botved Boats tvingades säga upp 100 personer. I dessa svåra tider valde man ändå att fortsätta att vara offensiva och deltog i världens stora båtutställningar.
En av nyheterna man där presenterade var att 24 Family fick flybridge, en betydligt mer lyckad lösning än den ursprungliga 24 Flybridge.
Hybris och kostnaderna skenade
På den 9:de årliga Coronetkonferensen presenterades vad som i efterhand nästan framstår som ett hybrisprojekt. På konstruktionsavdelningen började man arbeta på ett 44 fots halvplanande skrov förstärkt enligt Lloyd’s regler.
Detta var det första skrov som utvecklades helt inom Botved Boats och en stor del av arbetet skedde på Chalmers universitet i Göteborg, i vattentankar och provbassänger.
Men de nödvändiga erfarenheterna saknades egentligen för att bygga så stora båtar på Coronetvarvet, hela projektet sinkade den övriga produktionen och kostnaden skenade iväg.
Senaste nytt
Ett flaggskepp med extra allt
1973 blev det ändå till slut världspremiär och publiken fick skåda Coronet 44 Yacht, en båt som hade i stort sett allt.
Eller vad sägs om akterdäck på ca 20 kvm med fullständig grillutrustning, bar med automatisk ismaskin, och inbyggd stereo i vingen. Det var alltså bara ett urval ur den extravaganta utrustningslistan.
En hel broschyr bara med unika lösningar
32 Deepsea hade presenterats på Coronet konferensen 1971, men en brand i fabriken försenade tillverkningen och försäljningen kom inte igång riktigt förrän våren 1973.
Denna modell var så sprängfylld av Bertelsens finurliga detaljlösningar att man gav ut en speciell broschyr: ”Deepsea Details”. Här finns infällda trappsteg som dekorerar kabinsidorna, speciellt utformad grabrail, ett elegant slagbord som lätt kunde stuvas undan eller användas i cockpit m.m.
Detta var också första modellen med hydraulisk styrning. Pressen mottog den med översvallande kommentarer, som att den ”skapade ett nytt sätt att leva till sjöss”.
Tappade konkurrenskraft
På grund av dollarns minskade värde var priserna på Coronet i USA inte längre konkurrenskraftiga.
Höga transportkostnader tullar m.m. gjorde att Botved Boats sökte möjligheter att komma närmare marknaden. Lösningen var att upprätta satellitfabriker på olika håll i världen och man började planera för detta.
Den första skulle ligga i Spanien, en skulle ligga i Jugoslavien. Men ingen av dessa kom till stånd. Men samma år bildades ett dotterföretag i Kanada, Coronet Boats Ltd.
Licenstillverkning
Det ägdes tillsammans av Botved Boats A/S, David W. Ballantyne från New Brunswick, ett engelskt och ett lokalt företag och en stor fabrik byggdes i Woodstock, New Brunswik (inte att förväxla med byn med rockfestivalen).
Här skulle man producera Coronetbåtar med ett ”know-how”-licensavtal. Kanadensiska arbetare skulle komma till Danmark för att utbildas och från fabriken i Slagelse skulle instruktörer sändas över för att medverka under det första produktionsåret.
Alla jiggar, liksom prefabricerade inredningsmoduler och andra detaljer skulle sändas från Danmark. Tanken var från början att man skulle komma igång med tillverkning av 24 Family och 27 Seafarer redan i mars.
I slutet av den första treårsperioden skulle man komplettera med en ny modell, 31 Aft Cabin i två versioner då produktionen beräknades var uppe i ca 160 båtar om året.
Fabriken var inte färdig
Men när produktionen skulle sätta igång var fabriken inte färdig. Anne Marie Sindal, hade mer eller mindre från ena dagen till den andra, fått ändra sitt liv för att tillsammans med en god vän till mr Ballantyne, bygga upp en säljavdelning.
När hon kom till det som skulle bli kontoret finns där inget fönster. Hon påpekar då detta. Dialogen utspinner sig ungefär sålunda: – Det finns ju inget fönster!! – Vill du ha ett fönster? – Ja, tack. – Var vill du ha det då? – Där, tack. – Hur stort skall det vara då?
Och så sågades ett fönster upp efter hennes önskemål. – Är det stort nog? Och så fann de en ram med en glasbit i…
2 000 delar skulla monteras i varje båt
Men på det sättet gick det ju inte att bygga båtar av Coronets kaliber. Dessutom ändrades planerna och man började med att tillverka 31 Aft Cabin, en stor och avancerad båt med över 2000 olika delar som skulle monteras. Och var det något som fattades kunde man inte gå till järnhandlaren på hörnet…
Till dessa problem tillkom klimatet – det var inte för ro skull man i dessa trakter uppfann snöskon.Det var med andra ord svåra förhållanden med snöstormar och temperaturer neråt -30 C.
Emellanåt var det bara den danska personalen som envist och mot lokalbefolkningens råd, stannade i fabriken för att försöka hålla produktionen igång…
Den första deplacementsbåten
Coronet 31 Aft Cabin var måhända inte rätt modell att inleda med i Canada, men det var en mycket god båt som innebar en anpassning till det rådande energiläget. Den var Coronets första deplacementsbåt och Bertelsen hade åter lyckats skapa en mycket rymlig båtmed små medel.
Den drevs av en 160 hk Perkinsdiesel, som valts för sin unika platta konstruktion vilket gav Bertelsen möjlighet att fortsätta undvika onödiga trappor och nivåskillnader. Akterkabinen hade den imponerande ståhöjden 181 cm.
Produktionen av 31 Aft Cabin nödvändiggjorde en utökning av anläggningen i Slagelse och en ny fabrik på 2300 kvm byggdes 1974 där bl. a. de som jobbade med glasfiber fick bättre arbetsvillkor.
Den högre takhöjden innebar bättre ventilation och inredningsmodulerna kunde lagras alldeles i närheten av monteringshallen. Den nya fabriken byggdes på 4,5 månader.
Lade ner Canada
Canadafabriken blev inte den framgång man hoppats och när man slutligen gav upp den i slutet av 1975, erbjöds Cervin på GECEA att för ett mycket bra pris köpa dessa båtar (ett stort lager som räckte till 1986).
Men två nyheter hade man ändå att locka med. 22 Sport, en snygg men för klassen dyr solbåt utan övernattningsmöjlighet, som tyvärr inte heller var resultat av något kundönskemål.
Den andra, 38 Commander – som alltid, en framåtsträvande, linjerent designad och genomtänkt båt – var å andra sidan kanske för stor just i dessa tider.
Viktiga personer faller bort
Sensommaren 1976 avled Botved Boats exportdirektör, Botveds vän och seglarkamrat, Ebbe Brahe Christiansen. Ett svårt slag för både Botved och hans företag.
Året innan hade en annan av företagets viktigaste personer, Ellen Nielsen som hållit i ekonomin i alla år, drabbats av MS och tvingats sluta i förtid.
Nu stod Botved utan två av sina ankare i ett läge där underdirektörer under Hunnerup, nya ekonomer och marknadsförare trätt in.
Tappar Coronet-andan
Utan den förankring i historia och Coronetanda som var så betydelsefull och i ett skede då man tvingats till organisationsförändringar och förändringar i rutiner till följd av ett kostsamt införande av datasystem. Coronet-andan började tappa luften.
Sommaren 1977 var Botved Boats märkt av kriserna och verksamheten hade nu helt och hållet koncentrerats till Slagelse och Mullerup.
En person i företagsledningen såg då chansen att sko sig själv och tog mitt under krisen semester för att resa till Miami där han sammanträffade med den brasilianske representanten mr Markewitz.
Erbjöd sig köpa allt för 1 kr
Hans sluga idé var att de tillsammans skulle köpa Coronet ”för en krona”. Markewitz spelade emellertid in samtalet och sände bandet omedelbart till Ole Botved.
Tillsammans med styrelseordföranden och en advokat stegade de sedan in på Quislingens kontor, spelade upp bandet och uppmanade honom att omedelbart lämna byggnaden. Trots förräderiet gjorde Botved inte någon anmälan.
Utåt sett märktes ingenting av desperationen. Våren 1977 utstrålade reklamavdelningen ännu självförtroende.
Helt ny designlinje
En helt ny designlinje presenterades: The New Shape. Arbetsnamnet var ”stå upp, sitt ner, se ut”, d.v.s god takhöjd, bra sittkomfort och möjlighet att se ut oberoende av om man står eller sitter.
Den klassiska 21 DC fick nu stryka på foten för 22 DC som genom en smart kamouflerad höjning av fördäcket blivit än rymligare. Invändigt utnyttjades skrovsidans form som stöd för ryggen.
26 Family Sport hade samma ”lyfta fördäck” och dito större innerutrymmen. Den tredje var 32 Sedan, en lyckad syntes mellan en sportig daycruiser och en större familjebåts bekväma inredning.
Gick på offensiv
Med dessa tre modeller – nya men omisskänligt Coronet – som grund planerade Botved för en ny offensiv och sammankallade de 12 viktigaste återförsäljarna ute i världen till 2 dagars seminarium.
Under de kommande månaderna kämpade Ole Botved tillsammans med sina medarbetare, finansiellt stödd av den tyske återförsäljaren Kohnert, för att få Botved Boats och Coronet på fötter igen.
Men det gick nu bara åt ett håll…
Försäljningsframgångarna kan förklaras på många sätt. Botved var en visionär, och entusiast som förmådde engagera och förmedla sina idéer.
Han var en igångsättare och promotor som förstod värdet av att skapa uppmärksamhet kring sina produkter. Han hade tur med att finna alldeles rätt medarbetare – till en början.
Men Coronets framgång byggde på några avgörande framgångsfaktorer:
1. Gemensamt mål
Att alla i organisationen var lika engagerade och arbetade mot samma mål.
2. Hög kvalitet
Den genomgående höga kvalitéten i hantverket där skroven tillverkades med handupplagd glasfiber i tre lager enligt en metod som under en tid bildade norm för försäkringsbolaget Lloyds bedömning av fritidsbåtar. Även plywooden hade man total kontroll över. Man kompromissade överhuvudtaget inte vad beträffar kvalitéten
3. Effektiv produktion och marknadsföring
Den rationella produktionen, såväl som en framsynt och utvecklat marknadsföring och produktplanering, Bertelsens avancerade design, prisbelönta teckningar och broschyrer tillsammans med Sigurd Nordlunds fotografi, skapade under mer än 20 år tillsammans en enhetlig Coronet stil i en stilren skandinavisk anda.
Coronets konkurs
Framgångsfaktorer och Coronet-andan tappades bort med tillväxt och nyckelpersoner som försvann. Lika mångfacetterad som Coronets uppgång är vägen nedåt med oljekriser, felsatsningar, svek och för yviga penningplaceringar.
Den 13 december gjorde Ole Botved personlig konkurs efter att ha pantsatt all sin egendom och gjort allt för att rädda företaget.
Den 28 december 1977
I den ovanligt stora åhörarskaran vid konkursförhandlingarna fanns många anställda på Botved Boats A/S. Det var en mycket tryckt och spänd stämning.
Framtiden för dem och Botved Boats A/S stod och föll med om Ole Botved och Kohnert, den tyske Coronet agenten skulle säkra tillräckligt mycket kapital för att förhindra att företaget, livsverket och Coronetandan såldes ut.
De hade lyckats säkra finansieringen
Just denna dag var en mycket stormig vinterdag. Snön yrde och packade sig i drivor på vägarna.
Glädjen var stor i den bil som var på väg med Botved och Kohnert som lyckats säkra kapitalet, men vartefter snön lade hinder i vägen och tiden rann iväg, sjönk humöret.
De stoppades av vädret
Detta oväder beseglade slutgiltigt ödet för det Ole, hans medarbetare och vänner byggt upp.
Det en gång så stolta och framgångsrika företaget Botved Boats A/S och Coronet köptes upp av det gamla motorkonstruktionsföretaget Burmeister & Wein.
Man kan säga att räddningen fastnade i en snödriva…
Den 1/9 1985 avled Ole Botved efter en kortare tids sjukdom. En epok hade gått i graven.
Läs mer om Coronet:
Båthistoriker och forskare inom båtkultur sedan över 30 år.
Båthistoriker och forskare inom båtkultur sedan över 30 år.
Compricer är Sveriges största jämförelsetjänst för privatekonomi. Klicka här för att jämföra båtförsäkringar.