Historien om Coronet del 3 - storhetstiden

Globalt nätverk av återförsäljare

Nu intensifierades också arbetet med att bygga en världsomspännande försäljarorganisation, vilket på några år gjorde Coronet till världens mest internationella båt.

Man kunde snart möta en Coronet mellan isbergen på Grönlands kust såväl som vid Sydney eller på Victoriasjön.

Basen var dock fortfarande USA, där flera ansåg att det saknades en båt som kunde bli ett naturligt kliv uppåt från Explorern i Coronets program, och var villig att bekosta utvecklingen av en sådan.

USA marknaden ville ha större båtar

Efter samråd med Kaptenen gav han en av sina anställda, dansken Sören Jensen uppdraget. Han var utbildad båtkonstruktör och ansågs därmed lämpad för uppgiften.

1962 presenterades den dittills största  Coronet-modellen, 26 Seafarer, som byggdes på Guldborg verft, där den trängdes med LA-kryssaren.

Coronet har tillverkat två segelbåtar. Den första var LA-kryssaren som liksom motorbåtarna byggdes i glasfiberbelagd plywood.
(Foto: Iwanowski arkiv)

Ingen succé för 26 Seafarer

Det blev dock inte någon riktigt lyckad modell. Den hade en kantig och lite oharmonisk design och ett skrov som inte fungerade tillsammans med Aquamaticdrevet.

Bertelsen och verkmästaren på Coronet, Svend Hansen bjöds över till Baltimore för att diskutera förändringar. Detta ledde fram till en på det stora hela taget ny modell, 27 Seafarer i två inredningsalternativ – Seven med pullman kojer och Dinette med en spatiös köksdel och dinette.

Båda med ett pris i Sverige på ca 60.000 kr med det större motoralternativet på två 100 hk Aquamatic. På programmet denna säsong fanns också Explorer som hade fått en något större ruff, vilken medgav full ståhöjd enligt reklamen.

Priset med en 100 hk motor var ca 30.000 kr. På 18” skrovet fanns den beprövade men omstylad hardtopen Sedan, en öppen Runabout och cabinbåten Viking.

Cornonet hade nu många olika modeller

Men man vilade ingalunda på lagrarna. På designavdelningen hade man 1963 börjat utveckla en ny generation Coroneter helt i glasfiberarmerad plast.

Skroven ritades av Walters i visst samarbete med Jim Wynne, efter de senaste djup-V principerna. De var en vidareutveckling av Ray Hunts lyckade skrovform för Bertram-båtarna, som hade 22 graders V-form i hela skrovets längd och längsgående steg på var sida om kölen.

Läs mer: Ray Hunt – mannen bakom alla klassiker.

Som en skulptur. Det vackra skrovet som var utgångspunkt för flertalet av Coronets båtar.
(Foto: Iwanowski arkiv)

Ett perfekt skrov

Coronetskrovet hade en perfekt utvecklad V-botten konstruktion med en mycket exakt balans mellan den skarpa stäven, de längsgående stegen och en flackare V-form (18 grader) i häcken.

Detta gjorde det möjligt för båtarna att gå torra genom sjöarna med stor fart och samtidigt snabbt plana ut i en korrekt planingsvinkel.

De moderna och välanpassade produktionsformerna var före sin tid och imponerade på besökare.
(Foto: Iwanowski arkiv)

Design som höll långt in på 70-talet

Bertelsen fick ritningar på ett 21” och ett 24” skrov och designade en på samma gång klassisk och modern, omisskänlig Coronetstil som stod sig långt in på 70-talet.

Trots att produktionslinjen var helt igenom rationellt uppbygg, gjorde man aldrig avsteg från hantverket.
(Foto: Iwanowski arkiv)

Några detaljer skapade närmast  sensation. En ny pulpit med ett demonterbart tvärstag vilket underlättade i stället för hindrade äntring.

En självklarhet när man såg det, men ingen hade gjort det förut. Genialiskt!

Många unika Coronet-innovationer

Andra detaljer var de smarta stolarna som med ett enkelt handgrepp gick att vända fram- eller baklänges, en halkip som var integrerad i relingslisten och på så vis inte stack upp och var i vägen och en kombinerad lanterna/handtag.

Andra tillverkare var naturligtvis snabba att apa efter.

Coronet blir bästa båt

1964 erövrade Wynne det ärofulla priset “Best allroundboat” i det engelska Cowes-Torquay Race med prototypen.

Senare samma år segrade Wynne med Ole Botved som co-driver, i 24-fots klassen i The Daily Express Offshore Race i samma båt.

Coronet blev faktiskt mer omtalad och omskriven än själva totalsegrarna och vilket gav stor uppmärksamhet åt Coronets monter på Earls Court Boatshow 6-16 januari 1965.

Kaptenen avlider och Ole Botved tar över igen

Kaptenen som varit en mycket uppskattad, humoristisk, företagsledare, drabbades i början av 60-talet av lungcancer och orkade till slut inte leda företaget.

Efter medling av nära vänner, trädde Ole så åter in som företagsledare i Botved Boats. En tid därefter avled Kaptenen och Ole fick slutgiltigt överta företaget.

Kraftigt ökad export – såldes i 44 länder

Exporten hade nu vuxit till väldiga proportioner och Coronet fanns nu representerade i 44 länder. En av de första idéerna som Ole förverkligade när han återtog ledningen, var att anordna årliga säljkonferenser i det större formatet.

Coronet var ett så känt över hela världen att även andra annonsörer använde det i sin marknadsföring. (Foto: Iwanowski)

Dessa konferenser blev mycket uppskattade och hade bl.a. som syfte att samla världsrepresentanterna, att presentera kommande nyheter och förändringar, att snappa upp kunders önskemål och omdömen via återförsäljarna.

De fick återförsäljare och den egna personalen en känsla av att tillhöra en utvald grupp. Allt var mycket påkostat och konferenserna avslutades alltid med en galamiddag.

Största succén Coronet DC 21

Coronet Explorer var med cirka 5.000 producerade exemplar en verklig klassiker, men den absolut största succén blev Coronet 21 Daycruiser som förtjänar ett eget avsnitt nedan.

Coronet 21 Daycruiser var en sensation när den kom, blev en stilikon och är idag en av de mest eftertraktade klassikerna i världen.
(Foto: Iwanowski arkiv)

De båtar Botved gjort sig kända för var gedigna, snabba och välbyggda. Och de båtar man hade på programmet var rymliga, snygga och laddade med smarta detaljer och lösningar

Gott nog…kanske. Men Ole tyckte att där saknades en sportigare variant.

Saknades en sportigare modell

Han diskuterade detta med Bertelsen som utgick ifrån det existerande 21 fots skrovet, behöll fördäcket och skarndäck, vilket betydde att de kunde producera en helt ny modell, men behålla 3/4 av den gamla formen. Något som var en enorm vinst både kostnads- och tidsmässigt.

Ursprungligen var begreppet daycruiser en amerikansk företeelse med en stor öppen sittbrunn och gott om sittplats, som namnet antyder, avsedd för dagsturer i första hand för Floridas varma klimat.

Men Botveds tanke var att dessutom göra den övernattningsbar.

Jag funderade över detta men ganska snart kom jag fram till att göra den lilla upphöjningen på fördäcket mot vindrutan och koppla dem samman så att man kunde göra en nedgångslucka där och få rymd i båten utan att den såg klumpig ut.

På så sätt skapades en sportbåt med övernattningsmöjlighet.

Först i Europa och kopierades flitigt

Detta var den första moderna daycuisern i Europa och blev en av de mest kopierade (det fanns ju ingen copyright på designen) och långlivade någonsin.

En DC om dagen lämnade fabriken när det gick som bäst.

Coronets DC21:a fick en mängd efterföljare och mer eller mindre lyckade efterapningar. Det här tillhör inte de bättre.
(Foto: Iwanowski arkiv)

Ofta med på tävlingar

Att dessa båtar var förnämliga syntes även i resultatlistorna från racertävlingar av olika slag, där Coronet är flitigt representerade i toppen.

1965 slog Botved det gamla rekordet för tävlingen Sjelland runt, i 21 DCn 007 (James Bond, ni vet).

Coronet 21 DC med tre motorer

Denna 007:a var speciellt utrustad för tävlingar och hade två 138 hk Volvo Penta Aquamatic och mellan dem ytterligare en motor med med rak utgående axel.

Mittmotorn hade ingen växellåda utan startades när ekipaget redan var igång för att ge extra skjuts.

Formen blev grunden till Nimbus Succé

När Coronet lade ner DC 21 efter 13 år, köptes skrovformen av Nimbus som i många år använde den till Nimbus 22.

Läs mer: Klassiskt skrov blev grunden till svensk succé.

Efter Georg Sylwander tog NK Kristensson över agenturen för Coronet. I och med detta började Coronet levereras med Mercurys inu-drev.

Mercruiser blev standard, eftersom NK Kristensson var generalagent för detta märke.

Efterfrågan ökade hela tiden

Efterfrågan på Coronet bara ökade och fabriken i Slagelse utökades med två nya stora verkstäder för bl.a. metallavdelning. 680 båtar producerades om året.

Helt igenom Hans Bruun Bertelsen: båtdesignen, inredningslayouten, detaljerna och teckningen.
(Foto: Iwanowski arkiv)

Bland dem den nya 30 Oceanfarer som gjorde sin världsdebut på båtmässorna i Köpenhamn och Stockholm 1966 och där stal uppmärksamheten.

Oceanfarer 30 är ännu idag en fullt modern båt, bara så mycket snyggare än de som idag är moderna.
(Foto: Iwanowski foto)

Det nya flaggskeppet Oceanfarer

Präglad av Bertelsens känsla för livet till sjöss och sinne för finurliga lösningar var denna båt inget undantag.

Som varje Coronet innehåller även OF 30 en mängd snillrika lösningar.
(Foto: Iwanowski arkiv)

Skrovet visade sig dock må bra av de extra decimetrar det två år senare förlängdes med.

Året därpå presenterades 24 Weekender, ett naturligt steg för dem som vuxit ur 21 DC. Trots att den byggdes på det framgångsrika 24 skrovet gick den aldrig lika bra som 21 DC, möjligen beroende på viktfördelningen.

Bertelsen var heller inte riktigt nöjd med designen och modellen försvann efter en kort tid.

Nio av tio smugglare kör Coronet

Det var en slogan som inte kom från Botved Boats reklamavdelning. Men det låg ett stort mått av sanning i uttrycket.

Smugglare och andra hade fått upp ögonen för de snabba och sjödugliga Coronet-modellerna.

Danska tullen tackade nej

Den danska tullen (som i avsaknad av sjöpolis hade i uppdrag att bevaka ordningen på sjön) hade däremot en ganska ålderdomlig flotta med en maxfart på omkring 12 knop.

Bovarna kunde smita iväg i dubbla hastigheten. Som en högst passande och rubrikskapande goodwillgest, erbjöd Ole 1968 den första Coroneten byggd för kommersiellt bruk, en 24 fots Family, gratis till den danska tullen.

Tullen avböjde dock och valde några år senare att satsa på svenska båtar…

Svenska Polisen nappade

Emellertid utvecklades The Commercial line – som serien med arbetsbåtar kallades – duktigt och den svenska sjöpolisen blev en av de första större kunderna.

The Commercial Line var både en god affär och ett bra sätt att marknadsföra Coronet som pålitlig. Många är vi som både sett och åkt med den svenska polisens mycket dugliga Coronet.
(Foto: Iwanowski foto)

Under många år användes endast Coronet av Svenska sjöpolisen. Kjell Claesson på Sjöpolisen i Göteborg är en av dem som har erfarenhet av Coronet i tuffa sammanhang.

“Något som imponerade var att rutorna höll och inredningen aldrig gick sönder”, säger han bl.a. Detta trots att de kommersiella båtarna utgick från standard-modeller, och endast var speciellt utrustade.

Extrem hållbarhet

Anledningen till den extrema hållbarheten var att skroven var så stabilt byggda som standard att inredningen inte hade någon stabiliserande funktion.

Endast ett fåtal skott armerades fast medan resten var rörligt och därmed skonades från påfrestningar. Rutsargerna i aluminium tillverkades på den speciella metallverkstaden i väl tilltagna dimensioner.

Ännu en ny fabrik

”Direktör Botved Manglede en havn!” utropade en dansk tidning 1968.

I Musholmsbukten på Sjællands västkust, 1,7 mil från Slagelse hade Ole hittat den förfallna Mullerup hamn där han byggde en ny hypermodern fabrik för produktion av The Commercial line.

Etablerandet av fabriken och semester-anläggningen i Mullerup manifesterade höjdpunkten på Coronets framgångar. (Foto: Coronet)

Dessutom byggdes en komplett marin fritidsanläggning – Mullerup Marina Vacation Centre.

Detta var Danmarks första marina, med plats för 50 båtar och möjlighet att lyfta 15 ton. Inspirationen kom naturligtvis från Oles intryck från USA m.fl. ställen.

Coronet hade plats för hela flottan

Här kunde nu hela den aktuella Coronetflottan visas upp.

”Vacationkonceptet” omfattade också stränder för bad och små stugor för övernattning – ”boatels” – med utrymme för 6 personer kompletta med köksutrustning.

På övre planet i ett gammalt kornlager från 1830-talet inreddes det nya huvudkontoret och på bottenvåningen öppnades Skippers Inn, en krog av hög klass.

Botved offrade många miljoner på denna anläggning.

Den 12 juli 1969 invigdes det hela i strålande sol inför 1.500 personer av Oles hustru Monica.

Del fyra i artikelserien om Coronets fantastiska historia presenteras nästa vecka.

Relaterade artiklar:

Läs del 1:  Den fantastiska historien om Coronet.

Läs del 2: Resan över Atlanten

Läs mer: Coronet Yacht Society