Historien om Coronet del 2 - resan över Atlanten

Skeptisk men lät sig övertalas

Wynne var en erfaren racerbåtsspecialist som hade vunnit det mesta inom spor­ten och var experiment- och testingenjör på Mercurys provningsanläggning Lake X i Florida.

Wynne var till en början skeptisk men lät sig övertalas.

Våren 1958 fick Sven-Erik Örjangård ett samtal från Botved – vars existens han nästan glömt bort.

“Nu ska vi fara över Atlanten”, sa Botved. ”

“Vilka vi? – Vi blir tre, och du som föreslagit resan är självskriven. Du är dessutom den enda som kan navigera!”.

Allt klart och PR maskineriet igång

Allt var i princip klappat och klart. Johnsson skulle förse dem med flera uppsättningar motorer. Mobil Oil med bränsle och andra sponsrade med sjukvårdsmateriel, radioutrustning med mera.

Pressen var redan vidtalad och Life Magazine skulle göra ett stort reportage. Det enda som saknades var navigatören och eskortfartyget

Resan förbereddes rigoröst. Björn Olsen fick uppdraget att med utgångspunkt i 18 Hardtop Sedan rita en ny, större båt, med bättre utrymme och skydd för den långa överresan.

Så föddes Coronet 22 Explorer

Explorer, som modellen döptes till, var 22 fot med utvändig styrplats med extra vindruta på rufftaket, tre kojplatser, toalett och garderob.

Utrustad med två Johnson Super Sea-Horse V4 motorer på vardera 50 hk skulle ekipaget kunna toppa ca 27 knop.

Botved och Örjangård testade båten och livet ombord under “atlantliknande” förhållanden längs skånska kusten och Jim Wynne tränade på sitt håll genom att upprepade gånger färdas från Florida Keys till Bahamas i en båttyp snarlik Explorern.

En ödesdiger hälsokontroll innan start

En kort tid före avresan gjorde Wynne en hälsokontroll och fick beskedet att han var obotligt sjuk i cancer. Men trots detta ville han inte hoppa av projektet.

Den tungt lastade Coroneten hade god hjälp av det assisterande lastfartyget.
(Foto: CYC arkiv)

Söndagen den 13 juli  var Botved, Wynne och Örjangård beredda på kajen vid Langelinie i Köpenhamn och äntrade Explorern för en första etapp till Göteborg. Där skulle de skulle möta upp med Thordénrederiets 7.500 tonnare Clary Thordén.

Från henne skulle deras Coronet tankas “flygande”, via en 90 m lång slang. En vansklig manöver i öppen sjö som in i minsta detalj planerats av Botved och kapten Gösta Gustrin på Clary Thordén.

Vägde två ton

För detta ändamål hade man lyft ombord en komplett bensin­mack plus 306 fat oljeblandad bensin. Med extra tilltagna bränsletankar och matförråd för 15 dagar vägde den lilla Explorern 2.9 ton, mot 1,1 ton normalt.

En resa över Atlanten sker väl sällan utan strapatser, vilket herrarna var medvetna om och fick snart erfara. Överfärden var en ständig kamp mot dimma, 12-15 meter höga vågor och för att hålla takten med Thordén-fartyget som beordrats hjälpa männen i den lilla båten, men aldrig sinka sin egen framfart.

Tufft att hänga med i jättevågor

Marschfarten var normalt 18 knop för Clary Thordén och i detta väder drygt 14, och den farten skulle hållas. Det var ingen lätt match för Coronet att hålla jämna steg i den grova sjön.

Vid ett par tillfällen tvingades man lyfta Coroneten upp på fartyget för att inte gå under, men det var korta undantag på den 3.632 sjömil långa färden över ett stormigt Atlanten.

Den 24 juli – 10 dagar och 17 timmar efter avfärden från Köpenhamn – steg de iland vid 79th Street Hudson River Marina i New York.

Associationerna till tåliga vikingar var givna i marknadsföringen efter atlantfärden.
(Foto: Iwanowski arkiv)

Stort pressuppbåd

Där blev det mottagna av ett stort pressuppbåd som klängde på båten och direkt i handen fick ett färdigt PR-material, komplett med en ”atlantfärdslogotyp” med färdvägen inritat och allt.

Marknadsföraren Ole Botved fortsatte sedan med att ta med båten på trailer och turnera runt USA.

På sidan av deras Coronet Explorer hade Botved satt den kaxiga texten: “COPENHAGEN NEW YORK NON STOP…or bust”, vilket han i viss mån fick äta upp när omständigheterna kring Atlantfärden blev kända.

Det raljerades en del om att Coroneten åkt jo-jo upp och ner på lastfartyget.

Wynne tog det från den skämtsamma sidan och döpte senare några av sina racerbåtar till Yo-Yo. Jo, han hann med ganska många racerbåtar.

När han kom hem efter Atlantfärden fick han nämligen besked om att han var alldeles frisk. Hans provsvar från hälsokontrollen hade blivit felaktigt analyserade…

Atlantfärden var ovärderlig för marknadsföringen och märktes i reportage många år efter.
(Foto: Popular Boating 1960)

Ta hand om bolaget Coronet

Nu när detta äventyr var över tänkte sig pappa kaptenen att sonen skulle komma hem och hjälpa till att sköta företaget.

Men Ole var en stor amerikavän, amerikansk konsul för en av delstaterna och trivdes bra ”over there”. Så han stannade i USA och kaptenen tog över Botved Boats helt och hållet. Kontakten dem emellan bröts.

Till och med den ryske rymdfararen Juri Gagarin färdades i en Coronet på Volga. Så stort blev det globala genomslaget av Atlantfärden
(Foto: CYC arkiv)

Oles USA-vistelse fortsatte ändå att gagna Coronet. Dick Flerlage från Cincinnatti, Ohio, en av Botveds bekantskaper, var en man med gott om pengar och intresse för båtar, som fattat sympati för Botved och Coronet.

Tog hand om amerikanska marknaden

Han satsade nu eget kapital för att börja sälja Coronet i större omfattning. Med de frysta relationerna mellan Ole och hans far, blev det dessutom han som tilldelades ansvaret för den amerikanska avdelningen.

Genom sin kännedom om den amerikanska marknaden påverkade han också vilka modeller som skulle importeras och vad som behövde kompletteras.

Coronet Viking var det passande namnet på Explorerns lillasyster.
(Foto: Iwanowski arkiv)

Ansiktslyftning av hela modellprogrammet

Björn Olsen, som nu var chefskonstruktör på Botved Boats stod, tillsammans med sin bror Knut, planerade nu för en ansiktslyftning av modellprogrammet.

I sonens frånvaro förlitade sig Kaptenen på Björn, som även var produktionschef. Han gjorde även några turer till USA på Kaptenens uppdrag, för att se vad Ole hade för sig därborta.

Nytt försök i Sverige

Nu gjordes ett nytt försök att sälja Coronet i Sverige. Georg Sylwander AB – som egentligen sysslade med elektronikkomponenter och bl.a. representerade det kända märket Grundig.

Elektronikfirman Georg Sylwander tog över agenturen för Coronet.
(Foto: Motorbåtsnytt 1961)

De bildade Coronet Boats som dotterföretag till Georg Sylwander AB, med försäljningslokaler på Riddargatan 16 i Stockholm.

Den första introduktionen skedde på båtmässan samma år i Ostermans legendariska mässhallar på Birger Jarlsgatan. Båtarna som här presenterades för den svenska publiken var Coronet 22 Explorer och 18 Sedan-modellen.

Snart bildades ett dotterbolag med Coronetnamnet och butik tvärs över gatan.
(Foto: Motorbåtsnytt 1961)

Sortimentet kompletterades snart med modellerna Sedan Notop som var helt öppen, och Viking, en enklare lillasyster till Explorer.

Pressrösterna var mycket positiva.

I takt med att Coronet erövrade världen hade Hans Bertelsen fått allt fler uppdrag för Botved Boats, och var nu i stort sett heltidsengagerad.

Vid något tillfälle hade Ole nämnt att han tyckte att båtarna på programmet började se lite gammalmodiga ut. Bertelsen hade skissat lite på några ändringar och Ole sa ”Jaa…så kan man göra” och så började han att även rita båtar, så smått.

Den stiliserade kronan var resultat av en av Bertelsens tidiga insatser med anspelning till resan över Atlanten. Snart blev den mer avskalad. (Foto: Iwanowski)

Vem ritade egentligen Coronet?

Här får vi lov att presentera en liten brasklapp. Jim Wynne har alltid framhållits som den som ritade skroven, eller till och med hela båtarna.

Ofta står Botved Boats/Jim Wynne eller Wynne/Walters eller Wynne ensam som designer. Även i Botved Boats egen reklam.

Men sanningen är den att Wynne, som ju framför allt var motoringenjör, inte hade så mycket med skroven att göra. Den som utförde arbetet med skroven var Walters, partner till Wynne på deras konstruktionsfirma.

Bertelsen stod för yttre design och inredning

Walters och Bertelsen hade däremot ett nära samarbete när de nya modellerna skulle tas fram. Bertelsen stod för exteriör design och inredningar från början av 60-talet och drygt 20 år framåt.

Att båtarna blev så lyckade och fulla av fiffiga detaljer berodde till stor del på att familjen Bertelsen under många år tillbringade semestrarna i de nya Coronet-modellerna där också fotografering för reklamen ingick.

Sådana inslag gav också en högst personlig prägel åt detta Europas största tillverkare av fritidsbåtar

1959 hade verksamheten ökat så pass att byggnationen expanderade till nya lokaler i Slagelse. Så här stort var det dock inte förrän under de senare åren.
(Foto: Iwanowski arkiv)

Coronet var nu Europas största båttillverkare

1959 var det åter dags att flytta in i nya större lokaler. Återigen hade man turen att hitta en färdig fabrik. Denna gång i Slagelse ca 6 mil sydväst om Köpenhamn.

Det ligger en bit in i landet, men transporterna till utskeppningshamnen i Köpenhamn skedde ändå på landsväg så det var inget större problem. Fabriken invigdes med för Botved Boats ”sedvanlig pompa och ståt”.

Samma år började också Botved Boat A/S som första större båtbyggare att som standard utrusta sina båtar med Volvo Pentas nya sensationella Aquamaticdrev.

Samarbetet med Volvo Penta gynnade båda parter då Aqvamatic-drevet introducerades.
(Foto: Rudder 1959)

Volvo Penta blev standard

Det byggde på en gammal idé som nu fick sin genialiska lösning. Jim Wynne fick överta idéskisser till drevet när han slutade där och vid ett besök, i samband med Atlantfärden, knackade han på hos Harald Wiklund, produktchef på Volvo Penta.

Denne lämnade utkasten till sina tekniker och snart kunde man presentera den revolutionerande nyheten.

Förhandsintresset blev stort och muntliga löften från återförsäljare i USA gjorde att man redan första året producerade nära 10 000 Aquamatic-drev. Men återförsäljarna var fega och backade från sina löften.

En vinn-vinn lösning

Så Wiklund såg sig om efter möjliga partners i båtbranschen. Ögonen föll på Coronet som hade en exklusiv framtoning och gott rykte. Wiklund tog kontakt med Kapten och erbjöd Aquamaticdrevet för leverans med betalning styckevis i efterskott.

På väg vart som helst ut i vida världen med det dansk-svenska samarbetet.
(Foto: Boating 1960)

Samarbetet gynnade båda och Aquamatic-dreven levererades som standard på Coronetbåtarna fr o m 1959. Botved Boats blev därmed Volvo Pentas största kund under många år.

Sedermera kom Mercury ut med MerCruiser serien som byggde på exakt samma idé…

Återkomsten till Danmark

Ole hade nu återvänt till Danmark men stod ännu inte på så god fot med sin far. Utan pengar att försörja familjen och utan firma fick han i något sammanhang överta ett större parti aluminiumrör som blivit över vid Coronetproduktionen.

Vad gjorde han då? Sålde rören för en i struntsumma? Nej, han konstruerade ramar av dem och klädde dem med plastband som tillsammans bildade en smidig, hopfällbar däcksstol – omedelbar succé förstås!

Ole startar eget

Båtbranschen hade han dock inte lämnat. Med ekonomiskt stöd från faderns gode vän Gudmund Schack startade han Boat Motor Trailer A/S och öppnade butik där han bl.a. sålde stolen, den amerikanska Peterson-trailern och Mercury motorer.

Botved Boats A/S hade vid det här laget vuxit kraftigt och även i Danmark inrättades nu ett riktig huvudkontor.

Adressen blev centrala 5 Lille Kirkestræde, alldeles bakom parlamentet i Köpenhamn.

Ole öppnade sin butik i alldeles närheten. Givetvis en provokation

Vid ett annat tillfälle skaffade han sig monterplats alldeles bredvid Coronet på båtmässan i Köpenhamn –  och marknadsförde Chris-Craft.

Del 3 – Coronet och storhetstiden kan du läsa här

Mer artiklar om Coronet:

Läs del 1:  Den fantastiska historien om Coronet.

Mer om Coronet på Coronet Yacht Society