En Chris Craft byggd under mitten av 1950-talet är en ovanligare syn i Sverige än vad många tror. I Stockholms inre vatten vadar en av dessa rara fåglar. Denna Continental är i det närmaste unik.
Chris Craft Continental - äkta veteranbåt-godis
Mest läst i kategorin
Modellen heter Continental och var dåtidens största båttillverkares svar för att möta upp kundernas önskan om mer praktiska båtar.
Sedan sent 1920-tal var de flesta amerikanska byggare av sportiga båtar övertygade om att klass och stil utöver det vanliga stavades däckade båtar med små sittbrunnar. En, två och ibland tre ovala hål i ett vackert nåtat mahognydäck var den gängse designen.
Ett nöje för de som hade möjligheten
Dessa läckra flytetyg gick under epitetet runabout. En bra och beskrivande framställning. Likt små tvåsitsiga sportbilar var dess uppgift att ta sina brukare från A till B och tillbaka.
Bara åka runt lite helt enkelt. Naturligtvis med upplevelsen av fartvind i håret, muller från storvolymiga motorer och med solnedgången speglandes i den blanka mahognyn. En okomplicerad tillvaro för dem som hade möjligheten.
Då var det sent 1930-tal och de sista dyningarna efter en tio år lång depressionen hade äntligen börjat ebba ut. I Europa krigar man. Någon tillverkning av fritidsbåtar är det inte tal om.
Tvärt om. Det flesta båtar med fartpotential, lastutrymme eller tillräckligt många bäddar får en inkallelseorder. Byggs det något nytt så är det på beställning av det statliga.
Sverige ställer sig neutralt i konflikten men påverkas ändå på många sätt då man trots allt inför hotbilden mobiliserar. Tidigt morgonen den 7 december 1941 får den amerikanska Stillahavsflottan ett bryskt uppvaknande då japanska flyg möblerar om i Pearl Harbor.
Detta och det faktum att den tyske förbundskanslern bjuder upp till dans får jänkarna att gå med i andra världskriget.
Blixtsnabb omställning i produktion
Världsfreden ligger då fyra år i framtiden och den amerikanska båtindustrin blir naturligtvis en viktig kugge i produktionen av krigsmateriel. Det som lämnar stapelbäddarna har, fram till maj månad 1945 då Tyskland kapitulerar villkorslöst på alla fronter, har US Navy som adressat.
Efter kriget ställer båtindustrin om sig över en natt. Återigen är det fritidsbåtar som skeppas ut ur snickerilokalerna. Orderböckerna var redan fulla.
För många hade det varit en lång väntan på sin nya båt. Tyvärr hade det mesta av fin mahogny redan använts och flöt nu omkring som spillror längs med Europas atlantkust. Plywood och oregonpine fick ta dess plats i väntan på nya skördar.
I Chris-Crafts digra modellrange går trenden nu mot mer öppna sittbrunnar. Med några få undantag är förkrigstidens heldäckade runabouts med en soffa i varje brunn borta. Nu heter de Capri, Riviera, Special Runaboat och Continental, för att nämna några.
Alla har de mer eller mindre öppen sittbrunn. Capri och Riviera hade kvar akterdäcket med motorluckor. Special Runabout var ett mellanting. Soffa fram i egen brunn och akterut öppet med huv över motorn.
Chris Craft var steget före
Nu var detta inget nytt hos Chris-Craft. I företagets linda var de flesta modeller öppna med ett mindre fördäck. Då fick de modellnamn som innehöll beteckningen ”Utility”, som betyder just praktisk. Den stora skillnaden mellan båtar tillverkade före och efter kriget var dess standardutförande.
Tidiga utilities var ett enklare och billigare alternativ till runabouts. Från sent 1940-tal och framåt höll även utilities högsta klass och var inte en dollar billigare än sina däckade systrar.
Denna 20-fots Chris-Craft Continental som lystrar till namnet ”Mary Ellen” lämnade fabriken i Algonac, Michigan 1955. Hon är en av 221 byggda och kom troligtvis till Sverige tidigt 1990-tal. Hon ägdes då av en man i Stockholm och skrevs i april 1993 in i KMK, Kungliga Motorbåtsklubben.
Vid ankomsten till Svedala var hon motoriserad med en Chevrolet 283, en V8:a som med hemlängtan och solen i ryggen levererar 300 hästkrafter. En mycket väl anpassad motor för båten, men dock inte original.
Chris-Crafts 20-fots Continental fanns nämligen inte att beställa med annat än sidventils raksexor. Det fanns möjlighet att välja mellan modellerna KLC, som var den snällaste på 120 hästkrafter, via Model M, Model MB, Model MBL och det starkaste alternativet MLC som var en Hercules raksexa på 175 kusar.
I fallet med ”Mary Ellen” blir det lite förvirrande. Ty på motorfästena till den existerande motorn står årtalet 1955. Att det dessutom är en Owen Flagship, GM’s marinkonverterade V8:a gör det om möjligt ännu svårare att reda ut. Möjligen monterades denna motor i båten redan från början. Det finns alltid de som vill gå ett steg längre. Eller så har originalmotorn någon gång ersatts och då av någon med den goda smaken att hitta en maskin från samma år.
Hursom. Så länge båten funnits i Sverige, vilket nu är drygt 20 år, är det denna motor som tagit hennes ägare fram och tillbaka genom svenskt vatten.
Flera generationer stockholmare har haft glädje av denna unika Chris Craft
Fram till nuvarande ägare av ”Mary Ellen” har tre andra stockholmare haft glädjen av henne. Förutom den förste svenske ägaren som registrerade henne i KMK, har hon genom två andra ägare haft Saltsjöbaden och Saltsjö-Boo som hemmahamn.
Dagen då hon fick sin tredje ägare var det inte en Chris-Craft i full blom. Visserligen beskriver han det själv som ” i gott bruksskick”, en term sällan existerande bland ägare av amerikanska veteranbåtar. Toppskick är oftast målet och en miniminivå.
Samtidigt förstår man en lycklig ägares något oskarpa syn. När det handlar om båtar av den här digniteten är det svårt, för att inte säga omöjligt att vara objektiv. Hjärtat talar, hjärnan drabbas av en överraskande eufori och högerhanden fumlar efter plånboken.
Det är så det fungerar och härligt är väl det. Vad som då och där de facto bytte ägare, var ett stycke i Sverige mycket ovanlig amerikansk mahognyracer. Att sedan motorn saknade kompression var inget svart moln på himlen. Tvärtom. Den nye ägaren hade redan gränslat ett rosa moln och sedan barnsben drömt om att få grotta ned sig i en motorrenovering. Nu fick han chansen.
Större emotionellt åtagande än planerat
Det blev starten till ett mycket sunt ägande och förvaltande av en amerikansk ikon. Att sakta steg för steg lära sig reparera, vårda och glädjas av sitt veteranbåtsägande. Nu blev förvaltandet av ”Mary Ellen” kanske ett något större emotionellt åtagande än planerat.
På vägen kom han att lära känna flera underbara båt- och motormänniskor. Alla var naturligtvis gurus inom sina respektive områden. Väldigt hjälpsamma med råd och dåd. Någon var expert på förgasare, en annan var 85 fyllda och kände till startmotorn och tändsystemet. Sedan hjälpte en gammal klasskompis till och planade toppen och renoverade ventilerna.
Men det skyndas långsamt. Målet finns där och siktet är inställt. Inte för högt. Inte för lågt.
Tanken är att hålla ”Mary Ellen” i ett fint skick, men att lägga ribban vid ”mint condition” är inget som lockar. För ett otränat öga ser båten ut att vara helt i originalutförande. Bibeln för alla fans av Chris-Craft heter ”The Essential Guide”, en sammanställning av alla båtar som lämnat företagets samtliga divisioner. Den är skriven av Jerry Conrad vid The Mariners’ Museum, Newport news, Virginia.
Boken på över 700 sidor utelämnar väldigt få fakta. Där finner man förutom varje båtmodells specifikationer även uppgifter om vilka optioner som erbjöds.
Chris-Craft Continental med skrovlängden 20 fot tillverkades bara under tre modellår mellan 1955-1957. Samtliga skrov var fernissade med bottnen i bronskulör. Färgvalet på sittbrunnens dynor var under de två första åren vitt med övre halvan i guldton, eldrött eller blodrött. Randiga blev de först i Chris-Craft Lancer, en modell i glasfiber som lanserades sent 1960-tal.
Det spelar i det här sammanhanget en mindre roll. Det viktiga är att ”Mary Ellen” är i ett fungerande skick och brukas. Det andra är bara detaljer. Ett återställande till ett hundraprocentigt originalutseende är i nuläget inte prio ett. Det är ett steg i taget, och under tiden hinns det även med att njuta av det amerikanska arvet.
Vid mötet inför det här reportaget möter vi en man med så mycket vilja. En vilja att förvalta denna underbara amerikanska båt. En vilja att vara en del av oss andra nördar som på samma sätt förälskar oss i och sedan högaktar våra flytande klenoder. Samtidigt har denne man ett ganska hälsosamt förhållningssätt till sin ”Mary Ellen”.
Han känner sig inte bakbunden av krav på hundra procent original, har ingen plan på att nå nivå à la Concours d’Elegance, utan ser på tillvaron som ägare och förvaltare av ett stycke historia med sans.
Initierade inom såväl, mc-, bil- och veteranbåtshobbyn vet vad NOS står för. New Old Stock. En eftermarknad som tillhandahåller allt godis en entusiast kan önska sig. Här finns det bland annat om en Airguide sumlogg och ett signalhorn som kommer att lyfta denna i övrigt mycket fina Chris-Craft Continental ytterligare ett snäpp.
Naturligtvis finns även ett par väldigt snygga vattenskidor från samma tidsepok som ska fixas till. Förhoppningen är kanske att locka med sig någon dam i 1950-tals baddräkt som vill åka med, eller bakom!
Jag kan mycket väl tänka mig en sväng på de nyfixade skidorna, dragandes halsbloss från den välmående V8:an. I baddräkt eller ej. Ring mig!
Fakta Mary Ellen
Chris-Craft 20’ Continental 1955
Längd 5,73 meter
Bredd 2,13 meter
Vikt 1 200 kg
Motor GM 283/300 hk
En av Sveriges mest erfarna båtjournalister.
En av Sveriges mest erfarna båtjournalister.
Compricer är Sveriges största jämförelsetjänst för privatekonomi. Klicka här för att jämföra båtförsäkringar.