Någonstans i närheten av sommarsolståndet firar vi midsommar. En afton som egentligen inte ens är en helgdag, så varför ska den firas? Här kommer svaret tillsammans med en och annan groda.
Allt du inte visste om svensk midsommar
Anders Værnéus
Uppdaterad: 22 juni 2023Publicerad: 22 juni 2023
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
Jag dansar aldrig nykter, brölar Magnus Uggla ur radion på sin nasala stockholmska. Det må så vara, Magnus, men faktum är, att de flesta ändå dansar nyktra under en av våra största högtider.
Åtminstone till en början.
Redan mästaren Anders Zorn fångades av festligheterna och avbildade det hela i sin målning Midsommardans.
(Foto: Nordiska Museet)
Självklart handlar det om midsommarafton. Den tid på året då vi samlas och dansar runt midsommarstången, äter sill och färskpotatis, sjunger nubbevisor och firar att det är sommar på riktigt.
Franska grodor
Och som vi gör det. För det är faktiskt bara på midsommarafton som vi dansar som vi gör då, till tonerna av karusellen, tre små gummor och små grodorna.
Det senare en sång med anor från en militärmarsch från den franska revolutionen, där refrängen gick: “Au pas, camarade, au pas, camarade/ au pas, au pas, au pas”.
Alltså, allvarligt, hur lustiga är de små grodorna att titta på, och det redan innan nubben ställts fram? (Foto: WikiCommons)
Grodsången kapades sedan av engelsmännen som raskt transformerade den till en nidvisa om de stackars fransoserna, som de kallade grodor.
ANNONS
Refrängen blev följaktligen “Au pas, grenouille”, i takt, groda, vilket på lite krokiga omvägar landade i vår kära sång med tillhörande rörelser.
Att små grodorna därefter blivit en omistlig del av den svenska nationalskatten, kanske bäst illustreras av att den svenska ambassaden under 2003 använde sången som ett test av en person som skulle förnya sitt svenska pass.
ANNONS
Senaste nytt
Den heliga sillen
Så till sillen. Den ingrediens som tillsammans med färskpotatis och nubbe gör svensk midsommarafton komplett. Och det märks.
Hela 3 000 ton mumsar vi i oss under dagen, med betoning på matjessill. Till denna delikatess ska det självklart serveras färskpotatis, gräddfil och gräslök. Kanske även brynt smör och hackat ägg, även om sederna varierar.
En midsommar utan matjessill är som en avslutning utan Den blomstertid. Ett måste alltså… (Foto: recept.se)
Glöm inte potatisen
Färskpotatisen snålar vi förstås inte heller med. 2 400 ton pärer går åt under midsommarafton, vilket är ungefär dubbelt så mycket som under en vanlig dag.
Hur stor del av de 2300 ton färskpotatis som vi svenskar moffar i oss på midsommar, hamnar på din tallrik? (Foto: Receptfavoriter.se)
ANNONS
Med färskpotatis menar vi en potatis som skördats innan den är helt mogen och fått ett fullt utvecklat skal.
Den ska också ätas så nära skörden som möjligt, absolut inte lagras och njutas med sillen. Och nubben.
Den lilla nubben
Nubben.
Detta genuina lilla glas med brännvin som på midsommar helst ska vara kryddat och just under detta dygn flödar.
148 000 liter häller vi svenskar faktiskt i oss.
Tänk om du hade lilla nubben uppå ett snöre i halsen…Hur många nubbevisor som skrivits under åren vet nog ingen. Men det finns garanterat en för varje tillfälle det finns en fest. (Foto: Köket.se)
Om du trodde att nubben på bordet och nubben i väggarna, alltså de små spikarna som håller fast ditt pappspända tak, härstammar från samma plats i språket, så har du faktiskt helt rätt.
Nubb stod förr för både liten spik och liten sup.
ANNONS
I dag nubbar vi inte så mycket till vardags, men till midsommar, jul, påsk och till kräftor och surströmming, så kommer nubbarna fram och då med tillhörande visor.
Men varför?
Midsommarstångens alibi
Dansen med grodor och allt sker med midsommarstången som alibi.
Denna märkliga löv- och blomsterklädda påle som reses på midsommarafton kom till Sverige från Tyskland under medeltiden.
I dag hittar du den i nästan hela Sverige, på Åland och i de svenskspråkiga delarna av Finland, även om det inte är helt utrett vad den egentligen står för.
Ibland kallas stången även för majstång. Skälet till det är att den förr restes till en forn-nordisk vårfest som hölls 1 maj.
Substantivet “maj” syftar på gröna löv och annan grön utsmyckning, som man smyckade personer och föremål med.
Att “maja” är alltså att smycka med löv och blommor. Dock var det lite för snålt med de varorna i början på maj, varför majstångsfirandet över tid kom att flyttas till midsommar.
ANNONS
Majstång i Eric Dahlbergs Suecia Antiqua, utförd av gravören Johannes van den Aveelen. (Foto: Kungliga Biblioteket)
Misslyckat pr-projekt
Och midsommaren i sig?
Egentligen är dagens midsommarfirande ett misslyckat pr-projekt från kyrkans sida.
Svensken har sedan urminnes tider firat sommarsolståndet och det faktum att det är en brytpunkt i arbetsåret. Natten under sommarsolståndet ansågs också vara fullt av trolltyg varför det firades flitigt.
Detta sågs inte milt på av kyrkan, som ansåg att något måste göras. Johannes Döparen dammades därmed av, och hans dag, den 24 juni, lanserades som en dag att fira på samma sätt som Jesu födelse firas kring jul, istället för sommarsolståndet.
Ett historiskt och bibliskt ögonblick när Johannes döparen döper Jesus i Jordan. Kyrkan försökte länge transformera sommarsolståndsfesterna till ett firande av just Johannes döparen, men fick till slut ge upp projektet. (Foto: Svenska kyrkan)
Den “kuppen” gick dock inte hem hos svensken, som valde att behålla sin stång och de inrotade anledningarna till fest.
Resten är som vi brukar säga historia.
ANNONS
I dag är midsommar i Sverige kanske den största årliga högtiden utan kyrkans inblandning.
Läs också:
Om Nordiska Museets midsommar-historia
Det kommer finnas gott om jordgubbar till midsommar
Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Anders Værnéus
Journalist, författare och expert på historia inom näringslivet, klassiska båtar och bilar.
Anders Værnéus
Journalist, författare och expert på historia inom näringslivet, klassiska båtar och bilar.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
