Vad gör Europa om Donald Trump vinner?

Triss i hotbilder

Det handlar om Rysslands attack och aggressiva planer, det handlar om Kinas ambitioner för ekonomisk dominans och det handlar om risken att USA överger sina allierade.

Frankrike, genom president Macron, har sitt svar klart. Europa måste möta denna trippel genom en europeisk ”strategisk autonomi”.

“Kommer administrationen alltid vara densamma? Ingen kan säga det, och vi kan inte delegera vår kollektiva säkerhet och vår stabilitet till amerikanska väljares val,” konstaterade Macron i ett tal i Bratislava i maj.

Måste klara det själv

Europa behöver kunna försvara sig självt, inte bara militärt utan även ekonomiskt, är Macrons tes.

Franska analytiker anser sig samtidigt se hur USA vänder sig inåt och utrikespolitiskt fokuserar på Kina.

Trump är det mest extrema uttrycket för det men även Biden är en protektionist, menar analytikerna.

USA:s prio nummer ett är att tävla mot Kina och förr eller senare kommer även Biden att vilja göra mindre i Europa för att istället fokusera på Asien.

Finns plusfaktorer

Kan då Europa klara sig självt? Teoretiskt är svaret ”ja”.

De europeiska Nato-länderna har nästan 600 miljoner invånare och 2 miljoner människor i sina väpnade försvar samt decennier av erfarenhet av att arbeta tillsammans.

Storbritannien och Frankrike har kärnvapen och båda har permanenta platser i FN:s säkerhetsråd.

Stockholm International Peace Research Institute, en tankesmedja, räknar med att de europeiska allierade tillsammans lade 333 miljarder dollar på försvarsutgifter 2022.

Detta kan jämföras med kanske 86 miljarder dollar av Ryssland.

Inte enat i allt

Samtidigt är inte Europa i allt enat eller överens om prioriteringar, bland annat av organisatoriska skäl.

Nato och EU är inte ”synkade” helt när viktiga Nato-allierade som Storbritannien, Norge och Turkiet står utanför EU.

Det kollektiva försvaret är Natos sak men den ekonomiska politiken hanteras av EU.

Om Trump skulle komma tillbaka som president och USA lämnar Nato helt och hållet, skulle européer försöka ta över dess maskineri snarare än att förvandla EU till en militär allians, säger Camille Grand, tidigare biträdande generalsekreterare för Nato.

Lämnar stora hål

Européer skulle behöva täppa till luckor USA:s 85 000 soldater i Europa lämnar liksom 22 stridsbataljoner, ungefär lika många som Storbritannien har totalt.

Man skulle även behöva investeringar inom exempelvis flyg, rymdsatsning och ISR (underrättelser, övervakning och spaning) som USA idag tillhandahåller.
Det skulle ta Europa ett decennium att bygga upp, menar Camille Grand.

Ledarskap anses också som ett problem i det läget. Den amerikanska hegemonin är svår att ersätta när Tyskland genomsyras av pacifism, Storbritannien är delvis fristående efter Brexit och Frankrike visserligen vill leda Europa men möts av misstro.

Europiska ”Mini-Trumps”

Det finns även vad The Economist kallar ”Mini-Trumps” att lägga in i balansräkningen, det vill säga de högerextremister i form av exempelvis Marine Le Pens National Rally i Frankrike och det växande Alternativ för Tyskland, vilka inte bara anammar Trumps politik utan dessutom står Ryssland nära.

Läs även: Åtalad – då ökar stödet för Trump (Dagens PS)

Läs även: Trump åtalas på sju punkter: “Jag är oskyldig” (Dagens PS)