USA tappar forskare – "Det är som att lämna Tyskland 1932"

“Jag vill uppfostra mina barn i ett annat land”

Jason Stanley, som länge forskat om fascism, har nu valt att lämna USA för att ta en tjänst vid University of Toronto i Kanada. Beslutet togs efter att Columbia University enligt honom gett efter för påtryckningar från Trumpadministrationen.

I en intervju med The Guardian säger han:

“Jag tog beslutet att uppfostra mina barn i ett land som inte lutar mot en fascistisk diktatur”.

Stanley ser flytten inte som ett steg tillbaka – utan som en handling.

“Jag ser det inte alls som att fly. Jag ser det som att gå med i Kanada, som är ett mål för Trump, precis som Yale är ett mål för Trump”.

Han jämför dagens utveckling i USA med sin egen familjehistoria, där hans mormor lämnade Berlin med hans far 1939.

“En del av det är att du lämnar, för i slutändan är det som att lämna Tyskland 1932, 33, 34”.

Protester i Washington

Missnöjet har också tagit sig ut på gatorna. Under fredagen förra veckan samlades tusentals demonstranter vid Lincoln-monumentet i Washington DC, rapporterar Aftonbladet.

Protesterna, som gick under parollen “Stand up for science”, riktade sig mot nedskärningar inom vård, klimat och forskning.

“Vetenskapen är under attack i USA”, sade medarrangören och doktoranden i klinisk psykologi Colette Delawalla.

“Vi kommer inte bara stå här och ta det”.

Bland talarna fanns både patienter, politiker, Nobelpristagare och tidigare NASA-chefer. En av dem var Francis Collins, tidigare chef för forskningsinstitutet National Institutes of Health.

“Tajmingen är väldigt dålig med tanke på alla lovande framsteg”, säger han och varnar för att kritisk forskning kring bland annat alzheimer, diabetes och cancer nu hotas.

Flykten märks även i Sverige

Forskarnas missnöje märks även i Sverige. Handelshögskolan i Stockholm har fått signaler om att amerikanska akademiker söker sig bort från USA, särskilt bland yngre forskare.

“Vi märker av det på Handels. Främst tror jag att det kommer att röra sig om nydisputerade, företrädelsevis unga akademiker som söker sig bort från USA”, säger Strannegård.

Utvecklingen har väckt diskussion om hur svenska lärosäten kan möta det ökande intresset. Situationen ses som en möjlighet att stärka svensk forskning – men det kräver resurser, fler tjänster och tydliga satsningar på akademisk frihet.

“Det är väldigt hög nivå på dem som har en bakgrund på ett amerikanskt toppuniversitet, det skulle kunna bli en sorts kompetens-boost rent akademiskt, men då behöver vi fler tjänster, fler gästforskarplatser och professurer”, säger han.

Läs även: Okända historien om Alzheimers – och forskaren som glömdes. Dagens PS

Läs även: Stöld: Svensk innovation presenterades som kinesisk. Dagens PS