Upplagt för strejker i USA: "intressekonflikt"

Pandemin innebar ett övertag för anställda i USA, som började ställa högre lönekrav och har hoppat mellan olika arbetsgivare i högre grad än tidigare. Dessutom gick allt fler med i en fackförening.

Högkonjunkturen gjorde att företagen gick på högvarv och en stor efterfrågan på arbetskraft drev upp lönerna. Nu är ekonomin i ett annat läge och löntagarna har inte längre samma utgångsläge i förhandlingarna.

Arbetslösheten i USA har stigit till 3,7 procent, jämfört med 3,4 procent för ett halvår sedan, delvis som en konsekvens av att techsektorn säger upp folk. Det är ändå fortfarande ganska låga nivåer, men allt fler företag har börjat planera för en lågkonjunktur och fler varsel kan komma.

Med det sagt ligger det fortfarande 10,3 miljoner lediga jobb ute, vilket är ovanligt mycket. För varje arbetslös amerikan finns det därmed fortfarande två lediga jobb.

Strejker blir fler – men också nedskärningar

Thomas Kochan, professor i sysselsättningsforskning vid MIT Sloan School of Management säger till Time att det här bäddar för en krock mellan olika intressen. Kochan förväntar sig ”fler konflikter, fler strejker och fler kontraktsavslag”, bland anställda under det kommande året. 2023. Samtidigt kommer industrier och bolag att börja dra i bromsen.

Skillnaden i förväntningar skapar stora spänningar och konflikter är sannolika.

Både tjänstemän och arbetare kommer att omfattas av det här, och redan finns det tecken på att den här förutsägelsen stämmer.

Redan i år har USA sett 374 strejker, en ökning med 39 procent från 2021.

Tidigare i december gick över 1 100 New York Times-journalister ut i strejk i protest mot utdragna fackliga förhandlingar. Det har inte hänt på 40 år.

Under Black Friday strejkade dessutom Amazon-anställda över hela världen för högre löner, rätt att organisera sig på arbetsplatsen och en mer hållbar företagspolicy. De är en del i rörelsen ”Make Amazon Pay”, som omfattar 80 fackföreningar, miljögrupper och andra organisationer.