Ukraina – så har tekniken förvandlat kriget

Gammaldags krig

Tre månader senare invaderade Ryssland Ukraina och det efterföljande kriget har varit en lektion i gammeldags krigföring. Det skriver The Economist, som kallar kriget ”en tävling i industriell skala när det gäller arbetskraft, stål och sprängämnen”.

Ryssland tros ha haft över 200 000 dödsoffer, dödade och sårade. Det är fyra gånger så många sovjetiska offer som i Afghanistan, ett krig som varade ett decennium.

Över 20 000 ryssar dog enbart mellan december 2022 och april 2023, enligt amerikanska källor, de flesta av dem i eller runt Bakhmut.

”Inte sedan Irans förödande belägring av Basra 1987 har en armé spenderat så mycket, på så kort tid, för så lite”, sammanfattar The Economist lakoniskt.

Saknar träning

Även Ukraina har drabbats hårt och enligt amerikanska underrättelserapporter haft över 100 000 dödsoffer.

Arméerna i såväl Ryssland som Ukraina är idag fyllda av värnpliktiga och frivilliga med liten eller ingen militär utbildning. Många av dem som nu står i spetsen för Ukrainas motoffensiv har bara några veckors träning.

En annan indikation är ammunitionsåtgången som skapat gapande hål i västvärldens vapenindustri.

“Ammunition är som cement”, skriver Jonathan Caverley på US Naval War College.

“Konsumenter behöver dem inte alltid men behövr enorma mängder när de gör det.”

Krigets paradox

Ukraina tjänar även som en illustration till varför den utbredda tesen om att kvalitet slår kvantitet inte alltid håller – och att det gäller även modern teknik.

“Du kan inte cybera dig över en flod,” som Patrick Sanders, chef för den brittiska armén, uttryckte det förra året.

Men krigets paradox är att kvantitet och teknik är intimt förbundna med varandra, vilket artilleristriderna i Ukraina visar. Strax före invasionen skickade USA Excalibur-utrustning till Ukraina. Inuti var och en av enheterna fanns ett litet, robust chip som kunde ta emot GPS-signaler från USA:s navigationssatelliter.

Ukraina har blivit mer exakta

Det gör att medan Ryssland förlitat sig på att beskjuta större områden har ukrainska skyttar kunnat vara mer exakta. Sådana omgångar var “oproportionerligt effektiva”, konstaterade en studie som bygger på data från Ukrainas generalstab.

Drönare är kärnan i precisionseld – men är i sak inget nytt. Tanken på att korrigera granatbeskjutning genom flygobservation härstammar från det amerikanska inbördeskriget, då ballonger användes för jobbet, konstaterar Richard Barrons, en pensionerad brittisk general.

Drönare nygammalt

Drönare som returnerade film med fallskärm användes från 1970-talet, säger han. På 1980-talet kunde dessa skicka tillbaka data i realtid, om drönaren förblev i rätt siktlinje.

Nu är himlen tjock av dem: under striden om Bakhmut var femtio drönare uppe samtidigt.

Den digitalisering av hårdvara vi ser i Ukraina är en spegling av gamla och nya sätt att kriga.

Ukraina har fått en del äldre material men varit banbrytande i “förmågan att förvandla det från en bit av kalla krigets metall till något som är genuint nätverkat och en del av denna algoritmiska krigföring”, säger en utländsk rådgivare i Kiev.

Ukraina i framkant

Samtidigt har Ukraina via västleveranser i andra delar legat i teknologisk framkant.

“Det är irriterande”, konstaterade James Heappey i den brittiska regeringen, ”att jag tillhandahåller ukrainarna … kapacitet som vi fortfarande är år ifrån att få i de brittiska väpnade styrkorna.”

På den taktiska sidan har Ryssland fört en form av nätverkskrigföring. Efter en trög start använder man nu datoriserade kommandon och kontroll för att knyta ihop drönare och artilleribatterier.

Man har samtidigt använt mänsklig intelligens och egna satelliter men inte kunnat koordinera den fullt ut.

Dålig koordination

Rysslands flygvapen misslyckades med att ta bort Ukrainas luftförsvar under de första dagarna av striderna, inte bara på grund av dålig träning och förberedelser, utan för att det tog två dagar, ibland längre, för rysk militär underrättelsetjänst att skicka målinformation till en ledningscentral i Moskva och vidare till stridsflygplan.

Ukrainska strateger förde däremot en “datadriven strid” på en nivå av “hastighet och precision som Nato ännu inte har uppnått”, enligt en rapport från Nico Lange, tidigare stabschef vid Tysklands försvarsdepartement.

Snabbhet och precision

Ibland har det berott på verktyg som Kropyva och Delta. Företag som Palantir, ett amerikanskt teknikföretag, har använt banbrytande AI för att hjälpa Ukraina att hitta värdefulla mål.

Denna snabbhet och precision får konsekvenser för taktiken i all framtida krigsföring.

“Vi kommer att kämpa under ständig observation och i ständig kontakt”, säger general James Rainey, chef för den amerikanska arméns framtidskommando.
“Det finns ingen paus. Det finns ingen fristad.”

Relaterade artiklar:

Snopet, Sverige – utanför eliten på fredliga listan