Tunga orosmoln över svensk skogsindustri

Europa svajar – Kina överraskar

Även på massamarknaden märks motvinden. Produktionsvolymerna för årets inledning är ned med 1,7 procent, och pappers- och kartongförsäljningen har tappat på bred front, särskilt i Europa och Asien.

Ett undantag är Kina – där exporten av svensk marknadsmassa har ökat med hela 37 procent.

Kinas roll som räddningsplanka är dock dubbelbottnad. Dels är landets köpbeteende notoriskt spekulativt. Dels innebär beroendet av en enskild marknad ökad sårbarhet. Även USA har ökat sina köp, men står fortfarande för en relativt liten andel av den totala massavolymen.

På papperssidan är bilden dyster. Produktionen föll med 4,7 procent i början av 2025, och försäljningen har minskat i samtliga produktsegment.

Ett undantag är hemmamarknaden Sverige, där konsumtionen faktiskt steg med åtta procent, främst på grund av ökat behov av förpackningsmaterial i detaljhandeln.

Handelsbråk kastar skuggor över svensk skogsindustri

Till detta kommer det ständigt föränderliga spelet kring internationella handelsrelationer. USA:s president Donald Trump har nyligen signalerat att trävaror är en strategisk fråga.

Skogsindustrins aktörer är oroliga – inte bara för eventuella tullar, utan för politikens signaler. Om trä blir en geostrategisk fråga riskerar hela värdekedjan att påverkas, särskilt i en sektor där frihandel är en förutsättning för lönsamhet.

Stark krona – svag framtid

Skogsindustrins kanske största utmaning ligger dock på hemmaplan – i valutakursen. Den svenska kronan har länge varit svag, vilket gynnat exporten. Men med fortsatt förstärkning ser framtiden betydligt tuffare ut.

En starkare krona innebär att svenska varor blir dyrare för utländska köpare. Det hotar hela affärsmodellen för en bransch där mer än 80 procent av produktionen går på export.

Det slår direkt mot marginalerna – i ett läge där kostnaderna redan rusat.

Välkomnar höjning av ROT-avdraget

Skogsindustrierna meddelar i ett pressmeddelande att man välkomnar regeringens beslut om att tillfälligt höja ROT-avdraget från 30 till 50 procent.

“Vi har haft den lägsta efterfrågan på trävaror i Sverige sen 90-talskrisen. Den svenska marknaden blir än mer viktig när vi ser en osäker omvärld och skakiga globala marknader”, säger organisationens vd Viveka Beckeman och tillägger:

“I ljuset av detta är höjningen välkommen och bidrar till att upprätthålla en nödvändig aktivitetsnivå i en hårt pressad bransch. Att bygga om, till och på ger uppdrag till hela värdekedjan.”

Svensk skogsindustri – en sektor med dubbel betydelse

Trots motvinden är skogsindustrins roll i svensk ekonomi fortsatt enorm. Närmare 140 000 personer arbetar i sektorn, och skatteintäkterna räcker till att finansiera motsvarande 30 000 jobb i välfärden. Dessutom spelar industrin en nyckelroll i Sveriges klimatarbete.

Enligt Naturvårdsverket stod industrin 2024 för en klimatnytta på hela 93 miljoner ton CO₂e – mer än dubbelt så mycket som landets totala utsläpp. Det handlar dels om skogens naturliga koldioxidupptag, dels om att träprodukter ersätter fossilintensiva alternativ.

Men även klimatfördelen kräver långsiktigt stabila marknader. Därför följer branschen nu valutautveckling, räntenivåer och geopolitiska signaler med stor nervositet.

Läs även: Små skogsägare oroliga för EU-regelverk. Realtid