Toppmötet: "Vi måste rusta snabbt"

Vår generations viktigaste möte

Under den officiella inledningen beskrev premiärminister Starmer läget i Europa som ett “once-in-a-generation moment”, en avgörande punkt där Europas säkerhetsarkitektur kan komma att förändras i grunden.

Han betonade vikten av att få till en plan som både avslutar striderna i Ukraina och garanterar långsiktig stabilitet i regionen. ”Vi står vid ett vägskäl där våra beslut kommer att forma kontinentens säkerhet i decennier framöver”, förklarade Starmer.

I enlighet med detta presenterade han en linje i två delar: dels ett fortsatt militärt och ekonomiskt stöd till Ukraina för att pressa tillbaka Rysslands aggression, dels ett samlat europeiskt initiativ för att förhandla fram en bärkraftig fred.

Läs mer:
Toppmötet analyseras av BBC

Macron: Vi överger inte Ukraina

I samma anda lovade Frankrikes president Emmanuel Macron att Paris inte kommer överge Ukraina. Han underströk att Rysslands krig inte enbart är en fråga för de östra delarna av Europa: ”Det som sker i Ukraina påverkar hela vår kontinent. Ingen kan stå oberörd när en suverän stat attackeras.”

Flera närvarande ledare talade i liknande ordalag och manade till enighet. Tysklands förbundskansler Olaf Scholz, som anlände till Lancaster House under eftermiddagen, uttryckte att europeisk solidaritet är avgörande för att pressa Kreml till förhandlingsbordet.

Samtidigt varnade han för att dröja alltför länge med en diplomatisk utväg. ”Ju längre det dröjer, desto större blir risken att kriget fortsätter i åratal och skapar bestående motsättningar i hela regionen”, sade Scholz.

Europa måste vara enat

Ett särskilt uppmärksammat inslag vid toppmötet var när Italiens premiärminister Giorgia Meloni välkomnades av Starmer. Meloni har – i likhet med Frankrike och Storbritannien – upprepat att Europa måste stå enat.

Hon antydde också att hon kan ha en unik position i kontakterna med Donald Trump, med tanke på att Meloni historiskt haft en viss förståelse för den tidigare amerikanska presidentens perspektiv.

Italiens ledare sade sig kunna fungera som en brygga mellan USA och Europa för att minska riskerna för djupare splittring. ”Om västvärlden upplevs svag eller oenig kommer det bara att gynna Moskva”, förklarade Meloni strax före sitt samtal med Starmer.

Varmt mottagande

President Zelenskyj själv var närvarande i London trots den pågående konflikten i hemlandet. Han anlände till Lancaster House under stor mediebevakning och mottogs av Starmer med en omfamning.

Ett par timmar före Zelenskyjs ankomst hade Frankrikes Emmanuel Macron och Kanadas Justin Trudeau hunnit ta plats.

Samtliga betonade i samstämmiga ordalag att man inte får släppa taget om Ukrainas försvarsförmåga, samtidigt som man nu måste bana väg för en hållbar fred.

”Vi ser i dag en möjlighet att enas om en plan som Europa gemensamt kan presentera för USA”, sade Trudeau till BBC och syftade på en tänkt lösning där de europeiska länderna tar en mer framträdande roll i att stötta Kyiv.

Den huvudsakliga tanken är att skissa fram en plan som sedan läggs fram för Trumpadministrationen.

Polen kompromisslös

Från polskt håll var stämman kompromisslös. Premiärminister Donald Tusk menade att Europa bör satsa på ”försvarsmässig oberoende” så att man inte är alltför beroende av amerikanskt stöd.

Samtidigt betonade Tusk vikten av fortsatta transatlantiska band. ”Vi vill inte bryta med USA. Tvärtom, vi vill ha ett starkt Nato och nära samarbete.

“Vi har dubbelt så många soldater som USA”

Men vi måste inse att vi i Europa också har 2,6 miljoner soldater totalt sett, vilket är dubbelt så mycket som USA:s militära styrkor.

Vi bör ta vara på den kollektiva styrkan”, sade den polske ledaren. Hans budskap var att Europa, på ett helt annat sätt än tidigare, måste se sig som en global maktfaktor för att nå bestående fred och stabilitet.

Inga av baltländerna var inbjudna

En fråga som väckte uppmärksamhet var avsaknaden av baltiska länder vid mötet i London. Varken Estland, Lettland eller Litauen var inbjudna, vilket enligt vissa diplomater orsakade stor missnöjdhet i de baltiska huvudstäderna.

De tre länderna, som delar gränser med Ryssland och historiskt bär på erfarenheter av sovjetisk ockupation, hade velat delta i diskussionerna.

Trots att Starmer ringde deras ledare före toppmötet ansågs det av många vara otillräckligt, särskilt med tanke på att Baltikum varit bland de mest orubbliga förespråkarna för ett starkt stöd till Ukraina.

Stora protester för för Ukraina

Utanför Lancaster House demonstrerade hundratals människor till stöd för Ukraina. Flera bar på plakat med texter om rysk aggression och uppmaningar till världssamfundet att stå fast bakom Zelenskyj.

I folkmassan syntes många ukrainska flaggor, och ropen ”Slava Ukraini” ekade mellan byggnaderna.

Vissa av demonstranterna uttryckte frustration över Donald Trumps kyligare inställning i Vita huset, medan andra riktade tacksamhet mot det britterna, fransmännen och andra europeiska nationer gjort hittills.

“Vill inte kompromissa med Ryssland”

”Vi är här för att säkerställa att våra ledare förstår att vi inte vill se några kompromisser som ger Ryssland fritt spelrum”, sade en av organisatörerna till The Telegraph

Även på andra håll i Europa förekom protester. I bland annat Polen och Tyskland genomfördes mindre manifestationer där man betonade vikten av att hålla ihop i den transatlantiska alliansen.

Samtidigt har flera observatörer oroat sig för att en växande amerikansk skepsis – särskilt inom Trumps krets – kan leda till att Ukraina får svårare att säkra långsiktiga åtaganden från USA.

En potentiell ”spricka” mellan Washington och Kyiv anses kunna försvaga hela det europeiska förhandlingsläget gentemot Moskva.

Uppmanades åka tillbaka till USA

Under mötets gång cirkulerade också rapporter om att den brittiske USA-ambassadören Peter Mandelson uppmanat Zelenskyj att återvända till Vita huset för att försöka lappa ihop bråket med Trump och dessutom teckna en kontroversiell uppgörelse om sällsynta jordartsmetaller.

Enligt uppgifterna ska denna uppgörelse vara ett sätt för USA att säkerställa ekonomiska intressen i ett framtida, återuppbyggt Ukraina.

Samtidigt betraktar vissa kritiker detta som en risk att ge amerikanerna oproportionerligt inflytande över Ukrainas naturresurser.

När toppmötet i London gick in på sina sista timmar florerade rykten om att en preliminär överenskommelse skulle kunna presenteras – dock inte officiellt förrän berörda parter diskuterat detaljerna vidare.

Ingen överenskommelse klar

Premiärminister Starmer uppgav på en presskonferens efter mötet att samtalen varit konstruktiva men att arbete kvarstår. ”Vi är överens om att fortsätta trycka på för att Ryssland ska komma till förhandlingsbordet”, sade han, och betonade samtidigt att man står redo att öka stödet till Ukraina om förhandlingarna drar ut på tiden eller om Moskva trappar upp våldet.

President Zelenskyj uttryckte i sin tur tacksamhet för det europeiska engagemanget: ”Vi kommer att fortsätta försvara vår suveränitet, men vi behöver också en fred som är rättvis och hållbar. Jag hoppas att det vi diskuterat i London blir grunden för just en sådan väg framåt.”

Samtidigt kvarstår alltså frågor om amerikanskt engagemang och huruvida Donald Trump är villig att återupprätta en konstruktiv dialog.

Ursula von der Leyen “Omedelbart rusta upp”

Ursula von der Leyen betonar även att vi nu “omedelbart måste rusta upp Europa”. EU-kommissionen kommer att föreslå en plan för det på EU-mötet den 6 mars.

Även Natochefen Mark Rutte trycker på att Europa måste se till att Ukraina har vad landet behöver.

Europeiska länder skärper nu säkerhetsgarantier, säger Rutte “Vi måste ha en jämnare balans gentemot USA”.

Rutte förklarar att europeiska länder måste bidra till att ge Ukraina säkerhetsgarantier.

Målet ska vara att se till att Rysslands president Vladimir Putin “aldrig, aldrig någonsin, försöker attackera Ukraina igen”.

Mycket talar för att nästa steg blir en serie intensiva diplomatiska ansträngningar för att förankra en gemensam linje hos både europeiska länder och i Washington.

Ulf Kristersson: Vi ska hjälpa Ukraina

Sverige är berett att hjälpa Ukraina med säkerhetsgarantier under vissa förutsättningar. Det svarar statsminister Ulf Kristersson (M) på frågan om det kan bli tal om svenska soldater på marken i Ukraina.

Det måste bygga på att det finns en amerikansk back-up, att det finns amerikanska säkerhetsgarantier.

Det måste vara strukturer som är trovärdiga för detta, säger Kristersson till reportrar efter söndagens möte i London.

Vad svenska säkerhetsgarantier konkret kan innebära återstår att se, säger han.

Vi kommer fortsätta vara med i de här samtalen, naturligtvis. Vi är en uppskattad partner, men vi kommer inte göra något som äventyrar svenskar på något orimligt sätt.

Kristersson beskriver mötet som präglat av allvar, osäkerhet och beslutsamhet. Alla bekräftar sitt starka stöd för Ukraina och är beredda att göra mer för Ukraina.

En fransk-brittisk fredsplan för Ukraina står i centrum för mötet. Kristersson välkomnar att länderna – kärnvapenmakter med starka försvar – tagit på sig ledartröjor.

Europa i händelsernas centrum

Klart är att diskussionerna placerat Europa mitt i händelsernas centrum, och att en rad regeringar nu ställs inför avgörande vägval.

Som Keir Starmer uttryckte det under en av sessionerna: ”Om vi inte gör detta tillsammans, gör vi det inte alls.”

Läs mer:
Sämsta veckan hitintills för Donald Trump. Dagens PS
Sammanbrottet som skakade världen. Dagens PS