Enligt den tidigare Nato-chefen Anders Fogh Rasmussen är den transatlantiska relationen på väg att rämna. Nu måste Europa börja ta ansvar för sin egen försvarsförmåga.
Tidigare Nato-chefen: Europa måste acceptera sin ensamhet


Mest läst i kategorin
1985 stod Ronald Reagan framför den amerikanska kongressen och talade om USA:s roll i världen. Vi ska försvara frihet och demokrati, löd budskapet.
Det var en självklarhet då – och i många år efteråt – att USA skulle vara Europas säkerhetsgarant. Men mycket har hänt sedan dess.
I en analys publicerad av The Economist varnar den före detta Nato-chefen Anders Fogh Rasmussen för att Europa riskerar att bli lämnad i sticket – en utveckling vi måste acceptera.
Vill du läsa mer? Prenumerera på vårt nyhetsbrev!
Europa har levt på lånad tid
Europa har länge dragit nytta av det faktum att USA har täckt en stor del av försvarskostnaderna. Det har gjort att länder i Europa kunnat lägga mer resurser på infrastruktur, sjukvård och välfärd.
Men enligt Rasmussen är den tiden förbi. I sin analys pekar han på att Europa i många år varit alldeles för passivt när det gäller sitt eget försvar.
Det gick att komma undan med det i en tid av stabilitet – men nu, med ett aggressivt Ryssland och en amerikansk president som hotar med ekonomiska påtryckningar, är situationen en helt annan.
Läs även: Europa i gungning – vänder i kärnvapenfrågan. Dagens PS
En ny verklighet kräver nya prioriteringar
För att Europa ska kunna försvara sig självt måste försvarsutgifterna öka drastiskt, skriver Rasmussen.
Nato-ländernas mål på 2 procent av BNP i försvarsbudget är för lågt – han föreslår 3 procent direkt och 4 procent till 2028. Det skulle innebära en ökning med ungefär 400 miljarder dollar årligen.
Men det handlar inte bara om pengar.
Europa är i dagsläget beroende av USA för mycket av sin militära infrastruktur – från luftförsvar till logistik och bränsleförsörjning.
Det måste förändras.
Dessutom måste Europas splittrade försvarsindustri konsolideras, så att kontinenten kan producera mer av sin egen försvarsmateriel.
Läs mer: Trumps krav: Kan Sverige lägga 100 miljarder mer på försvaret? Dagens PS
Ukraina – en vattendelare
Den mest akuta frågan gäller Ukraina. Medan Donald Trump förhandlar med Vladimir Putin om Ukrainas framtid måste Europa bestämma sig. Ska Ukraina få bindande säkerhetsgarantier?
Det bästa vore att låta landet gå med i Nato, skriver Rasmussen. Och om USA blockerar en sådan lösning, måste Europa ta saken i egna händer.
Han föreslår en europeisk fredsbevarande styrka på plats i Ukraina – en konkret försäkring om att Ryssland inte kan attackera utan att möta militärt motstånd.
Slut på naiviteten
Att Europa nu måste ta sitt eget försvar på allvar är en svår insikt för många. Högre försvarsutgifter betyder mindre pengar till annat och att skicka i väg soldater innebär risker.
Men det finns inget annat val, menar Rasmussen.
“Den säkerhetsarkitektur som Europa litat på i generationer är borta och kommer inte tillbaka”, avslutar han.
Vill du läsa mer? Prenumerera på vårt nyhetsbrev!
Läs också: Europa i kris efter USA:s kalldusch. Dagens PS

Bevakar i huvudsak privatekonomi och företagande.

Bevakar i huvudsak privatekonomi och företagande.