Världens ekonomier står inför ett skifte. Vi går från en öppen kapitalistisk marknadsekonomi till en ny där staten ingriper alltmer. Tack och farväl till globaliseringen, välkommen geoekonomin, är tesen.
Tack och adjö, globaliseringen?
Mest läst i kategorin
I stort sett hela tiden sedan andra världskriget har ekonomierna i framförallt västvärlden gått mot alltmer av liberaliseringar och allt mindre av protektionism.
Nu går vi i andra riktningen, mot en geoekonomi där staten ingriper i allt fler strategiska sektorer, skriver DN i ett reportage.
Spänningar
Orsaken?
Framförallt spänningarna mellan stormakterna USA och Kina, menar Mikael Wigell som är docent och forskningsdirektör vid finländska Utrikespolitiska institutet, Fiia.
Han ser hur vi gått mot liberaliseringar och frihandel sedan andra världskriget och hur öppna marknadsekonomier som den svenska mått väl av detta.
“Dåliga nyheter”
Nu är den tiden förbi och det är dåliga nyheter både för Sverige och EU, menar Wigell.
“EU är uppbyggt för en öppen ekonomisk miljö och för globaliseringen. Men nu har vi sett ett tag att andra stora aktörer inte fungerar så. Då kan man spela ut EU”, tillägger han.
Dessa aktörer är främst, men inte enbart, de ekonomiska stormakterna Kina och USA. De använder ekonomin som ett verktyg i sin utrikes- och säkerhetspolitik.
“Tidigare har den ekonomiska politiken och säkerhetspolitiken varit avskilda från varandra. När staten ingripit i ekonomin så har den gjort det med ekonomiska hänsyn; att stärka produktiviteten eller få marknaderna att fungera bättre”, säger Wigell.
Stort skifte
Det är ett stort ekonomiskt och politiskt skifte vi står inför när geoekonomin får större genomslag.
“Det här är det stora nya! Vi håller i princip på att gå från en marknadsekonomisk modell som vi har haft länge och som varit sammankopplad med globaliseringen, till det som jag vill kalla för en strategisk ekonomi, eller en strategisk kapitalistisk modell”, säger han.
Kinesisk strategi
Kina har länge haft denna strategi för att knyta andra länder till sig, via förmånliga lån och investeringar i infrastruktur, satsningar som gör länderna beroende av Kina.
“På så vis får Kina makt över dessa länder. Vi ser att när länder gör sig ekonomiskt beroende av Kina, så följer de också Kina. I internationella organisationer, till exempel, börjar de rösta med Kina. Det är en indikation på att Kina får politiskt inflytande i de här länderna”, säger Wigell.
Även EU drabbat
Det handlar, menar han, om länder i Afrika och Centralasien men nu även latinamerikanska länder.
Även i östra Europa finns liknande tendenser, anser han, och lägger EU-länder som Grekland och Ungern till dem som av ekonomiska skäl idag är mindre benägna att kritisera exempelvis Kinas brist på mänskliga rättigheter.
Även USA använder sig av sin ekonomiska makt för att få inflytande över andra länder men med andra metoder än Kina, påpekar Mikael Wigell.
“Där handlar det väldigt mycket om sanktioner. De har blivit ett centralt element i USA:s utrikes- och säkerhetspolitik.”
Problem för Sverige
För små öppna ekonomier, som den svenska, är situationen problematisk. Vårt välstånd har i hög grad byggts genom en öppen handel med andra länder runt om i världen.
“Men det finns väldigt mycket som är på gång nu inom EU. Man talar om en ”öppen strategisk autonomi” och det finns en räcka av olika initiativ för att stärka Europas inre marknad och för att hantera det här geoekonomiska upplägget”, påpekar Wigell.
Läs även: Nato-chef: Omöjligt att sära på säkerhet och ekonomi
Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.
Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.