När frånvaron på jobbet förvandlas från enstaka sjukdagar till ett samhällsproblem, då börjar även finansministrarna höja på ögonbrynen.
Sjuka européer kostar miljarder
Matilda Habbe
Uppdaterad: 04 apr. 2025Publicerad: 04 apr. 2025
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
I land efter land rapporteras rekordnivåer av sjukfrånvaro.
I Frankrike har ökningen varit så markant att den numera räknas som en budgetpost – med miljardbelopp i kostnader. Tysklands ekonomi tyngs av sjukdagar motsvarande 200 miljarder euro per år, vilket motsvarar 4,5 procent av landets BNP, enligt Fortune.
Även i de nordiska länderna märks trenden. Norge har nått sin högsta nivå av sjukdagar på 15 år, rapporterade Bloomberg i december.
Fler sjukanmäler sig – och är borta längre
När allt fler européer både sjukanmäler sig oftare och är borta längre än tidigare, blir konsekvenserna snabbt kännbara.
Arbetsgivare som redan brottas med personalbrist får svårt att få ihop schemat. Och när frånvaron ökar i hela samhället påverkas även ekonomin i stort – i form av lägre produktivitet och högre kostnader.
I Storbritannien har sjukskrivningarna kostat ekonomin 30 miljarder pund på fem år, enligt tankesmedjan IPPR. Det är också där som uttrycket “sick note culture” har blivit politiskt laddat. Förre premiärministern Rishi Sunak varnade för att sjukskrivningarna hotar hela trygghetssystemet.
ANNONS
Senaste nytt
Vad är det egentligen som händer?
Det finns flera förklaringar till den höga frånvaron, beroende på vilket land man tittar på. Det finns dock tre faktorer som återkommer:
ANNONS
- Psykisk ohälsa: Pandemin har lämnat efter sig en våg av långvariga sjukdomstillstånd, depression och ångest – något som påverkar arbetslivet rejält.
- Generösa välfärdssystem: Länder som Tyskland och Frankrike har sjukförsäkringar som täcker stora delar av lönen under längre perioder. I Tyskland kan man få betald sjukfrånvaro i upp till sex veckor – något som vissa kritiker menar riskerar att utnyttjas.
- Kulturella skillnader: Enligt en Gallup-undersökning från 2022 “jobbar européer för att leva” snarare än tvärtom. Det är mindre engagemang i arbetet jämfört med till exempel USA, vilket märks i arbetsmoralen, enligt vissa chefer.
Läs även: Toppchefer rasar över “sjuka” Generation Z. Dagens PS
“Européer jobbar inte lika hårt”
En som satt ord på just det är Nicolai Tangen, chef för Norges gigantiska oljefond. Han sa i fjol att européer saknar den arbetsmoral och karriärambition som finns i USA – något han kopplar till just balansen mellan jobb och fritid.
Men alla är inte lika kritiska. Christopher Prinz, sysselsättningsexpert på OECD, menar att sjukskrivningar kan vara något bra – så länge de tas av rätt skäl:
“Vi vill att människor som är sjuka faktiskt är sjukskrivna. Det finns starka argument för att sjukförsäkringar bidrar till produktivitet, hälsa och deltagande på arbetsmarknaden”, sa han till Financial Times i november.
Ett dilemma
Nu står Europa inför ett dilemma, skriver Fortune.
Ska man skärpa reglerna för att få ner kostnaderna – eller skydda sjukförmånerna för att främja långsiktig hälsa?
ANNONS
I Storbritannien har premiärminister Keir Starmer lanserat en plan för att få fler tillbaka i arbete och minska bidragskostnaderna. I Frankrike överväger man istället att slopa ersättningen för korta sjukskrivningar – en åtgärd som skulle spara 470 miljoner euro årligen.
Åtgärderna möter dock kritik från fackförbund som varnar för att detta kan komma att stigmatisera sjuka.
Läs också: Krisen: Sjuka européer kostar miljarder. Dagens PS
Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Matilda Habbe
Bevakar i huvudsak privatekonomi och företagande.
Matilda Habbe
Bevakar i huvudsak privatekonomi och företagande.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
ANNONS