Det handlar om pengar, energi och opinionsbildning likväl som cyberkrig och trollfabriker – om hur Ryssland undergräver svensk demokrati.
Så undergräver Ryssland svensk demokrati
Mest läst i kategorin
Institutet för framtidsstudier, IFFS, genomför ett stort forskningsprojekt om hur och på vilka sätt den ryska ledningen nu undergräver svensk demokrati.
Det handlar om hur man, i samarbete med vissa utländska eliter, stödjer finansiella transaktioner som manipulerar marknader, tvättar pengar och destabiliserar offentligheten.
Janine Wedel, socialantropolog och professor i offentlig politik, leder projektet där Kristian Lasslett, professor i kriminologi är en av medlemmarna.
Titeln är ”Kremls inflytande och destabilisering av svensk demokrati”.
”Vårt arbete har inriktats på att utveckla ett ramverk förankrat i samhällsvetenskapliga metoder som social nätverksanalys, samtidigt som vi använder metoder från den undersökande journalistikens frontlinje”, säger Kristian Lasslett.
”Genom denna syntes kan vi komma åt uppgifter från dolda nätverk som är svåra att hitta, och sedan modellera dem för att göra trovärdiga generaliseringar som uppfyller en vetenskaplig standard”.
Bygger på Rysslands struktur
Det gäller att förstå Rysslands struktur, menar Lasslett.
”Ryssland är inte bara en kleptokrati. Det är ett för enkelt synsätt för att förstå vad som verkligen händer. Den ryska staten, affärssektorn och säkerhetstjänsterna är alla djupt sammanlänkade”, sammanfattar han.
Kremls metoder för påverkan och för att undergräva är mycket sofistikerade, påpekar Janine Wedel.
”De sträckersig över den ryska nyhetssidan RT (anm. tidigare Russia Today), de bottar och trollfabriker som genomsyrar våra sociala medier, till otaliga hemliga Kreml-stödda eliter och inflytelseagenter inom politiken och offentligheten. Öppna samhällen är allvarligt nog oförberedda på att hantera dessa hot, vilket till stor del tillåter västerländska elitaktörer och påverkansagenter med hemlig sponsring från Kreml att sprida dess desinformation och talepunkter hipp som happ, för att påverka medierna och den allmänna opinionen”.
Senaste nytt
Flera roller samtidigt
I projektet analyserar man bland annat begreppet ”flexare”.
”De flesta känner till eliter som går genom ”svängdörrarna”, och rör sig fram och tillbaka mellan staten och näringslivet. Ett exempel är när en tidigare chef för ett statligt finansiellt tillsynsorgan börjar jobba för en bank som regleras av den myndighet som han tidigare ledde. Flexare gör något nytt. Till skillnad från svängdörrarnas rollbyten verkar de i vad jag kallar ”de upplösta dörrarna”, säger Janine Wedel.
”Svårt att förstå”
”I stället för att chefen för ett statligt finansiellt tillsynsorgan börjar att jobba hos en bank som regleras av myndigheten, kan den före detta tjänstemannen anta flera samtidiga och överlappande roller. Mediepubliken har svårt att förstå flexarens verkliga agenda”, beskriver hon.
”När gränsen mellan stat och näringsliv försvinner kränks både demokratins ansvarsutkrävande och näringslivets konkurrensregler”.
”Att förstå Sveriges roll i denna process, till exempel hur den nordiska finanssektorn har interagerat med ryskt kapital, kommer att vara en nyckelaspekt av studien”, avslutar Kristian Lasslett.
Rysslands militärbaser i Syrien osäkra efter Assads fall. Dagens PS
Norge skickar stridsflygplan och soldater. Dagens PS
Goda julchokladen gynnar Putin. News55
Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.
Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.