Kinesiska företag och e-handlare vill flytta produktion från Kina och lagren till USA. Den vägen ska sajterna runda Trumps tullar.
Så ska Shein och Temu runda Trump


Mest läst i kategorin
Donald Trump har pausat en bestämmelse kring import från Kina, en regel som låtit dem slippa importtullar och tullinspektioner på paket med lågt värde.
När beslutet kom under förra veckan fastnade omedelbart miljontals paket i amerikanska tullen.
Det här är ett svårt slag mot plattformar som Shein och Temu likväl som mot dess leverantörer, konstaterar Wall Stret Journal.
Shein svarar med att öka sina ansträngningar för att få leverantörer att starta tillverkning i Vietnam i stället.
Temu höjer priserna och vill att deras leverantörer ska bygga lager i USA.
Få dagens viktigaste nyheter från Dagens PS. Prenumerera på våra nyhetsbrev.
Shein och Temu – stora affärer i små paket
Singapore-baserade Shein förnekar att man försöker få leverantörer att flytta tillverkning till Vietnam, medan PDD Holdings, bolaget bakom Temu, inte kommenterar WSJ:s frågor.
Även om det är små paket handlar det om stora affärer. Förra året skickades små paket värda 46 miljarder dollar från Kina till USA och gick under undantagsregel.
Det motsvarar enligt ekonomer 11 procent av den amerikanska importen från Kina.
Enligt en rapport från 2023 stod Shein och Temu då för ”mer än 30 procent” av de paket som befordrades enligt bestämmelsen.
Gammal bestämmelse styr
Det rör sig om en regel och ett undantag som går tillbaka till 1930 och som ursprungligen handlade om att hjälpa amerikanska resenärer att skicka hem souvenirer från utlandet.
I dag går gränsen för dessa i princip tullfria paket vid ett värde av 800 dollar, vilket gör att majoriteten av e-postpaketen inkluderas.
Utan bestämmelsen skulle paketen mötas med tullar på upp till 60 procent, konstaterar WSJ. För de amerikanska hushållen skulle det i snitt ge en kostnadsökning per år på 136 dollar, enligt Amit Khandelwal, ekonom vid Yale.
Shein erbjöd lån och fler ordrar
Förra veckan kallade Shein några av sina toppleverantörer till möte. Där erbjöd man leverantörerna räntefria lån och ökad orderingång om de flyttade tillverkning till Vietnam.
Dessutom erbjöd man hjälp med råvaror och logistik och uppmuntrade leverantörerna att registrera sig som oberoende lokala enheter eller via en enhet i Hongkong.
Analytikern Vinci Zhang hos M Science, säger att kläder och andra produkter hos Shein och Temu är 15-35 procent billigare än sina amerikanska konkurrenter, en fördel de skulle tappa med nya tullar.
Ekonomer på Capital Economics beräknar att priserna hos sajterna skulle stiga med 25 procent om undantagsreglerna i USA slopades.
En tredjedel inom USA i dag
Temu har en längre tid försökt styra om sin försäljning. I dag utförs mer än en tredjedel av Temus beställningar från USA av säljare med lager i USA.
Goldman Sachs väntar sig nu att Temu kommer att accelerera den här utvecklingen för att runda Trumps hot om tullar.
Samtidigt försöker Temu och Shein, liksom andra, att växa på andra marknader än den amerikanska.
Under 2023 lade Temu 65 procent av utgifterna för sin online-annonsering i USA. 2024 sjönk den andelen till 47 procent och den utvecklingen fortsätter.
Chocksiffror – e-handel med utlandet upp 50 procent. Dagens PS
Så vill Kina sänka den europeiska ekonomin. Dagens PS
“Trumps tullar är ett självskadebeteende”. Realtid

Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.

Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.