Så ska britterna locka Norge till havs

Det är Sverre Strandhagen, krönikör i norska Dagens näringsliv, som beskriver spelet kring vem som ska få leverera fem eller sex nya fregatter till det norska försvaret.

USA, Storbritannien, Tyskland och Frankrike slåss om ordern i en kamp där det handlar om tid, kostnad, prestation men även strategiskt partnerskap.

Ett beslut väntas under 2025, skriver Strandhagen som anser att Storbritannien är på väg att ta täten.

I Dagens näringsliv har general Gwyn Jenkins, rådgivare till brittiske försvarsministern John Healy påpekat att just den del som rör strategiskt partnerskap bör väga tungt.

Han garanterar att Norge får sin första fregatt före år 2030 – vilket varit ett krav – men påpekar at det handlar om ett samarbete över de kommande 40 åren.

Förutom Storbritannien som kommer att ha åtta av de nya antiubåts-fregatter av typ 26 som är aktuella, har fartygen även sålts till Kanada och Australien.

Klar inom två år

Den första brittiska fregatten – HMS Glasgow – kommer att kunna lämna hamn inom två år och general Jenkins menar att besättningen på den kan vara både brittisk och norsk, så att man gemensamt lär sig hantera fartyget.

”Vi måste sluta se det här som ett brittiskt eller norskt fartyg, utan som en allierad förmåga som utför operationer i norr”, säger Jenkins.

På frågan hur snabbt Norge kan få de sista fregatterna svarar han att Norge kan låna örlogsfartyg, så fartyg kan fås på ett eller annat sätt.

”Det blir ingen skillnad om fartygen tidigt i produktionen går till Norge eller Storbritannien, de kommer i alla fall att ha norsk och brittisk besättning och kunna operera på ett helt nytt sätt tillsammans”, menar generalen.