Sanktioner från väst som aldrig tidigare skådats. Utestängda från stora delar av den globala ekonomin. Men Kinas stöd är Moskvas livlina. Här är de tre vägar Kina håller Ryssland på benen.
Så håller Kina vännen Ryssland flytande
Mest läst i kategorin
Ett år har gått sedan Ryssland invaderade Ukraina. Under det året har landet drabbats av de största sanktioner från väst som någonsin genomförts och man har utestängts från stora delar av världshandeln.
Men Kina – som säger sig ha ”inga gränser” för sitt stöd åt Ryssland – har gett Moskva och Putin den ekonomiska livlina landet behöver för att fortleva.
Det har kineserna gjort framförallt genom att köa rysk energi, ersätta västerländska leverantörer och genom att erbjuda ett alternativ till dollarn, skriver CNN.
Har påverkat
Västsanktionerna mot Moskva innehåller ett embargo mot oljeförsäljning och ett pristak för rysk råolja med mera, allt för att försvaga Ryssland förmåga att finansiera kriget i Ukraina.
Det har haft inverkan. Rysslands ekonomi krympte med 4,5 procent 2022, enligt Världsbankens senaste uppskattning.
Men de ryska skatteintäkterna har ökat, främst tack vare höga energipriser och att Ryssland lyckats dirigera om exporten till Indien och, framförallt, Kina i första hand.
“Försvagat väst”
”Kina har stött Rysslands krig ekonomiskt i den meningen att det har ökat handeln med Ryssland, vilket försvagat västs ansträngningar att lamslå Moskvas militära maskin”, säger Neil Thomas, senioranalytiker för Kina och nordöstra Asien på Eurasia Group.
Den totala handeln mellan Kina och Ryssland slog ett nytt rekord 2022 och ökade med 30 procent till 190 miljarder dollar, enligt kinesiska tullsiffror.
Särskilt energihandeln har ökat markant sedan krigets början.
“När Kinas ekonomi öppnar upp 2023 kan vi förvänta oss en ytterligare ökning av den ryska exporten till Kina, inklusive petroleum och andra oljeraffinerade produkter”, säger Anna Kireeva, docent vid Moscow State Institute of International Relations.
Ersatt västliga företag
Kina har, som andra strategiska steg, ersatt västerländska leverantörer. Ryssland har köpt maskiner, elektronik, basmetaller, fordon, fartyg och flygplan från Kina, enligt en rapport från US Congressional Research Service från maj förra året.
“Trots Kinas ovilja att ge direkt stöd till Rysslands krig kommer de bilaterala banden att fortsätta att växa eftersom Peking är opportunistiskt”, säger Neil Thomas.
“Xi värderar Putins stöd som en strategisk barlast mot ett alltmer fientligt USA, men han är intresserad av Ryssland främst på grund av vad det kan göra för Kina”, tillade han.
Fler kinesiska bilar
Ett exempel på just det är att kinesiska bilmärken, inklusive Havel, Chery och Geely, sett sina marknadsandelar stiga från 10 % till 38 % på ett år efter att västerländska märken lämnat Ryssland, enligt de senaste uppgifterna från det ryska analysföretaget Autostat.
Ett annat exempel; inom konsumentelektronik stod kinesiska varumärken för cirka 40 procent av smartphonemarknaden i slutet av 2021. Ett år senare har de praktiskt taget tagit över branschen med 95 procent marknadsandel, enligt marknadsundersökningsföretaget Counterpoint.
Slutligen, och inte minst viktigt, har den kinesiska yuanen kunnat erbjuda ett alternativ till den amerikanska dollarn.
Ryska företag har använt mer yuan för att underlätta den ökade handeln med Kina. Ryska banker har också genomfört fler transaktioner i yuan för att skydda dem från sanktionsrisker, enligt Anna Kireeva.
Stiger som en raket
Yuanens andel av den ryska valutamarknaden steg till 48 procent i november 2022 efter att ha varit lägre än 1 procent i januari, enligt ryska medier som citerar chefen för Moskvabörsen.
Ryske finansministern Anton Siluanov har sagt att Ryssland endast ska köpa yuan 2023 för att fylla på landets suveräna förmögenhetsfond, enligt nyhetsbyrån Tass.
Med fler yuanreserver kan Moskva använda den kinesiska valutan för att stabilisera rubeln och dess finansiella marknader.
Relationen är dock inte helt friktionsfri. UnionPay, det kinesiska betalningssystemet, har enligt uppgift slutat acceptera kort utfärdade av ryska banker på grund av rädsla för internationella sanktioner, enligt den ryska tidningen Kommersant.
Läs även: Kina knyter tätare band med Ryssland
Läs även: Kina ska avslöja fredsplan på årsdagen av kriget
Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.
Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.