Dagens PS

Så firar Nato sina 75 år

Nato firar 75 år
Natos 75-årsdag firas i Estlands huvudstad Tallinn, där man samtidigt firar 20 år som Nato-land. Nu väntar nya utmaningar för försvarsalliansen. (Foto: Sergei Grits/AP-TT)
Torbjörn Karlgren
Torbjörn Karlgren
Uppdaterad: 05 apr. 2024Publicerad: 05 apr. 2024

Nato firar sitt 75-årsjubileum och gör det som en bredare allians än någonsin – och den mest välutrustade. Här är läget hos 75-åringen.

ANNONS
ANNONS

Mest läst i kategorin

75. 12. 32. 1.

De grundläggande siffrorna när Nato, den nordatlantiska försvarsallliansen, nu firar sitt 75-årsjubileum.

75 behöver vi inte förklara.

12 för det ursprungliga antal länder som grundade alliansen.   

32 är dagens antal medlemsländer, sedan Putin fått Sverige och Finland att ansluta sig.

1 är USA.

“Det råder absolut ingen tvekan om att USA är Natos viktigaste partner på grund av dess militära kapacitet”, säger John Erath vid Center for Arms Control and Non-Proliferation, till Newsweek.

”Mix av bra och dåligt”

Han beskriver Natos militära tillväxt som ”en mix av goda och dåliga nyheter”, där den tillväxt av försvarskapaciteten – med 2 procents-målet för medlemsländerna. som skulle genomföras till 50-årsjubileet 1999 men aldrig kom – men nu är på väg.

ANNONS

“De goda nyheterna är att det händer nu, i synnerhet sedan 2018 eller så och speciellt sedan den nuvarande fasen av kriget i Ukraina började. Det var en riktig väckarklocka för många européer”, understryker Erath.

ANNONS

Senaste nytt

USA stod för två tredjedelar

Förra året bidrog USA, med en försvarsbudget på 3,49 procent av BNP, med 68 procent av de medel Nato förbrukade.

Kanada stod för 2,29 procent av Natos medel och lägger 1,38 procent av BNP på försvaret.

Natos europeiska medlemsländer bidrog med 29,68 procent av Natos medel.

När det gäller de enskilda länderna sticker Polen ut med sina 3,9 procent av BNP till militära utgifter.

De klarade målet

Även Grekland, Estland, Litauen, Finland, Rumänien, Ungern, Lettland, Storbritannien och Slovakien klarade godkänt 2023 genom att nå målnivån 2 procent av BNP till försvaret.

Eric Gomez vid Cato Institute menar att Polens strategi är värd att studera även för andra Nato-länder.

ANNONS

De köper många avancerade amerikanska system men även handla med Sydkorea, påpekar Gomez.

Sydkorea alternativ

“Polen strävar också efter vapenköp från Sydkorea, vilket kan erbjuda en modell för andra stater som vill höja kvaliteten på sin militär utan att nödvändigtvis vänta på leverans av amerikanska vapen”, menar Gomez.

”USA:s kapacitet är bättre än sydkoreanska, men Sydkorea har mer ledig kapacitet att bygga saker snabbare, och dess militära utrustning ligger ganska nära amerikansk utrustning när det gäller övergripande kvalitet, så det kan vara en attraktiv leverantör för länder i Nato”.

Ukraina påverkar

Samtidigt påpekar Gomez hur kriget i Ukraina nu tydligt påverkar försvarsindustriella beslut.

“Kriget har satt stor press på USA och Nato för att utöka försvarsindustrins kapacitet, men Ukraina kämpar på ett helt annat sätt än vad USA och Nato skulle kämpa”, sa Gomez och avslutar retoriskt;

“Är det långsiktigt strategiskt meningsfullt för USA och Nato att utöka produktionen av saker som 155 mm artillerigranater, som Ukraina behöver mycket av, om Natos kärnkompetens finns inom andra vapen och sätt att slåss?”

Läs mer:

ANNONS

Nato vill ge miljardfond till Ukraina. Dagens PS

Svenska stridsplan redo för Nato – ett hinder kvar. Dagens PS

Saabs nya stororder från Nato värt hundratals miljoner. Dagens PS

Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Torbjörn Karlgren
Torbjörn Karlgren

Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.

Torbjörn Karlgren
Torbjörn Karlgren

Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.

ANNONS
ANNONS

Senaste nytt

ANNONS
Spela klippet

Bostadsmarknad och framtiden för köpare – enligt analytikern

Efter en turbulent period präglad av stigande räntor och sjunkande priser börjar Sveriges bostadsmarknad visa tecken på återhämtning. År 2022 präglades av en kraftig nedgång i både bostadsförsäljningar och priser, till stor del drivet av de ökande räntekostnaderna. Men nu, med signaler om stabilisering och potentiella räntesänkningar framöver, börjar marknaden långsamt hitta tillbaka. Frågan är: […]