Så dåligt går det för världens plaståtervinning 

Få har nog missat vilken stor miljöpåverkan vår plastanvändning har. Den förorenar naturen och kan innehålla skadliga kemikalier. Ändå är återvinningsgraden katastrofalt låg. Det rapporterar plattformen Visual Capitalist. 

Bara 9 procent av världens plastavfall återvinns, enligt data från OECD. 

I USA, världens största plastförorenare, återvinns bara 5 procent av hushållens plastavfall och I Sverige återvinns drygt 10 procent, enligt siffror från Naturvårdsverket. 

I december 2023 kunde SR visa att plast fortfarande hade lägst återvinningsgrad jämfört med allt annat, återvinningsbart material. 

Så vad händer med all plast som inte återvinns? Enligt OECD landar nästan hälften på soptippar medan 19 procent bränns upp och 22 procent hamnar i naturen – däribland i våra hav.  

Illusionen av plaståtervinning

Det största problemet? Plaståtervinning är långt ifrån så effektivt som många tror. De flesta plastsorter är oförenliga och kräver dyr och ineffektiv sortering. 

Bara två typer – PET och HDPE – återvinns i stor skala. Allt annat är i praktiken engångsplast.

Och sen har vi förpackningarna. Flexibla flerlagersförpackningar, som chipspåsar och plastomslag, är nästan omöjliga att återvinna. 

Deras komplexa sammansättning och höga nivå av kontaminering gör dem till en mardröm för återvinningsstationerna.

“Det mesta av plasten vi samlar in kan vi inte återvinna. Det är ofta fel typ av plast, som inte går att materialåtervinna. Vi måste se till att plasten vi samlar in faktiskt cirkulerar på ett bättre sätt än vad den gör i dag”, sa Jon Nilsson-Djerf, rådgivare inom materialåtervinning på Avfall Sverige, till SVT 2023.