Vi är för rädda för att uppfattas som smutsiga. Därför tvättar vi kläderna för ofta. Nu är utsläppen från tvätt högre än någonsin.
Så blev smutstvätt en miljöbov
Mest läst i kategorin
Det är en unik studie som Chalmers nu presenterar. Den handlar om drivkrafterna bakom vårt beteende när det gäller att tvätta kläder.
Gregory Peters, professor i kvantitativ hållbarhetsbedömning vid Chalmers och medförfattare till studien, förklarar att det unika är kombinationen av beteendevetenskap och naturvetenskap.
”Studien är en del av en mer omfattande avhandling som går utanför de vanliga forskningsramarna för LCA – livscykelanalyser – och har gjort det möjligt att skapa mer holistisk förståelse för hur vi tvättar, och vad som driver tvättbeteenden”, säger Peters.
”Det direkta resultatet vi hoppas på är att bidra till minskad miljöpåverkan från tvätt, men det är möjligt att forskningen kan generaliseras till andra områden där beteende och teknik interagerar”, analyserar han.
Vi är problemet
Tvättmaskinerna har blivit mer energieffektiva, tvättmedel med klimatförtecken finns.
Det är inte de delarna som är det primära problemet. Det är vi.
”När det gäller våra tvättvanor vinner ofta rädslan för att uppfattas som snuskig över viljan att agera miljövänligt. Och ju lättare vi har för att känna äckel, desto mer tvättar vi våra kläder”, konstaterar forskarna från Chalmers.
Högre än någonsin
Resultatet är att vi tvättar mer än någonsin och att utsläppen från tvätt därför aldrig varit högre.
Av de globala utsläppen av mikroplaster kommer i dag 16-35 procent från tvätt av syntetiska fibrer.
Dessutom bidrar tvättmedel till övergödningen, och energi-och vattenanvändningen vid tvättandet har också en miljöpåverkan.
”Även om maskinerna blivit mer energieffektiva är det hur ofta vi väljer att tvätta som har störst betydelse för tvättandets klimatpåverkan – och vi har aldrig tvättat så mycket som i dag. Samtidigt verkar de flesta av oss vara ointresserade av att ändra vårt tvättbeteende för att minska klimatpåverkan”, konstaterar Erik Klint, doktorand vid avdelningen miljösystemanalys på Chalmers.
Målkonflikter
”Vi människor ställs ständigt inför olika målkonflikter. I det här fallet finns ett motsatsförhållande mellan viljan att minska sitt tvättande för att spara på miljön, och rädslan för att uppfattas som en äcklig person med orena kläder”, analyserar Klint.
”Äckel är en stark psykologisk och social drivkraft. Studien visar att ju högre känslighet för äckel vi har, desto mer tvättar vi, oavsett hur högt vi skattar vår miljöidentitet. Äckelkänslan vinner helt enkelt över miljömedvetenheten”, konstaterar han.
”Vi människor vill inte göra saker som riskerar att utmana vår ställning i gruppen – som att associeras med en person som inte sköter sin hygien”.
”Spelar ingen roll”
Det gör att försöken att få oss att agera miljövänligt har fel utgångspunkt, eftersom man missar att ta in de psykologiska aspekterna, menar Erik Klint.
”Det spelar ingen roll hur vettiga och forskningsförankrade argument du har om de går stick i stäv mot människors olika drivkrafter, som viljan att känna tillhörighet till en grupp”, säger han.
Läs mer:
De släpper ut mest i Sverige. Dagens PS
Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.
Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.