Medan civila företag går på knäna och hushållen kämpar med räntorna, får krigsindustrin gräddfil till statliga lån.
Ryssland ger miljarder till kriget – resten tynar bort


Mest läst i kategorin
Ryska centralbanken har beslutat att behålla sin styrränta på 21 procent – en nivå som varit oförändrad sedan oktober.
Syftet är att bromsa inflationen, som i februari steg till 10 procent för första gången på två år. Enligt många bedömare runt om i världen lär siffran dock vara betydligt högre än så, skriver GP.
Men medan ränteläget slår hårt mot vanliga företag och privatpersoner, får krigsindustrin låna till lägre räntor tack vare statligt stöd.
Företagen går på knäna
Enligt Heli Simola, senior ekonom på Finlands Bank, bromsar den höga räntan upp den ryska ekonomin. Det berättar hon för Yle.
Företag som inte är kopplade till kriget har svårt att investera, och många hotas av konkurs. Samtidigt öser staten in pengar i försvar och säkerhet.
President Vladimir Putin har sagt att Ryssland lägger nästan nio procent av BNP på säkerhet och försvar. I år ska den summan öka med ytterligare 30 procent.
Senaste nytt
Bostadsdrömmen grusas
Inte heller privatpersoner går fria. Tidigare har äldre bolån omfattats av räntestöd – men det statliga programmet har avslutats. Det innebär att många hushåll nu har svårt att ta nya lån vilket i sin tur pressar bostadsmarknaden.
Därtill har bristen på arbetskraft blivit än mer akut.
Ryssland har länge haft problem med låg nativitet, och redan 2019 började pensionsåldern höjas. Men kriget har förvärrat läget ytterligare.
“Bristen på arbetskraft har förvärrats av kriget i Ukraina då hundratusentals människor har skickats till fronten. Många av dem har skadats eller stupat. Kriget har också fått hundratusentals ryssar att fly utomlands”, säger Heli Simola till Yle.
Företag tvingas nu tävla om arbetskraft genom att höja lönerna – vilket i sin tur eldar på inflationen.
Krigsindustrin – en återvändsgränd?
Det finns dock ett grundproblem. Enligt Simola bidrar krigsindustrin inte till någon verklig tillväxt. Vapnen som produceras transporteras till fronten – och förstörs.
Samtidigt förtvinar den civila industrin som annars skulle kunna producera varor att sälja, både inom landet och på export.
“Det huvudsakliga målet med Rysslands ekonomiska politik är att kunna hålla igång kriget i Ukraina”, säger Simola.
Läs även: Must: Då kan Ryssland angripa Nato. Dagens PS
Hur länge håller det?
Det är mer eller mindre omöjligt för ett land att hur länge som helst ösa in alla sina pengar i en försvarsindustri som inte genererar några inkomster.
Än så länge står dock Rysslands ekonomi relativt starkt. Landets oljefond innehåller fortfarande lika mycket pengar som kriget hittills kostat, och statsskulden är låg. Dessutom har regeringen höjt skatten på företagsvinster.
“Åtminstone kommer Ryssland att klara av att finansiera kriget i år”, säger Simola.
Vill du få dagens viktigaste nyheter direkt i inkorgen?
Samtidigt visar en rapport beställd av Konjunkturinstitutet att Rysslands ekonomiska uthållighet kan vara kraftigt överskattad.
“De reserver som har bidragit till finansieringen av finanspolitiska krigsutgifter kommer inte att vara för evigt och kan ta slut så snart som om ett år. Detta kommer att öka pressen på centralbanken att sänka styrräntan och i något skede även finansiera budgeten med sin tryckpress, med potentiellt allvarliga konsekvenser för inflationen och växelkursen”, står det i rapporten.
Man varnar också för att officiell rysk statistik inte går att lita på.
“Centrala ekonomiska indikatorer som inflation och real BNP-tillväxt bör behandlas med en betydande grad av omsorg… de är en del av den ryska propagandanarrativet”, står det.
Läs också: Rysslands varning till företagen som lämnade landet. Dagens PS

Bevakar i huvudsak privatekonomi och företagande.

Bevakar i huvudsak privatekonomi och företagande.

Trygga din familjs framtid. Vår bäst säljande livförsäkring ger tre miljoner. Gör som tusentals andra kunder och teckna livförsäkringen som ger stor nytta till lågt pris.