USA blockerar ryska pengar men tvekar om nästa steg. Två miljarder dollar från ryska statsägda bolag ligger frysta hos amerikanska JPMorgan.
Ryska miljarder frysta i USA - vad händer nu?
Mikael Gullström
Uppdaterad: 02 feb. 2025Publicerad: 02 feb. 2025
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
Den amerikanska regeringen stoppade transaktionerna efter misstankar om att Ryssland använde en turkisk kärnkraftsaffär för att kringgå sanktioner.
Men Washington tvekar nu kring nästa drag – en beslutskonflikt där geopolitik, finansmarknader och internationella relationer kolliderar rapporterar Wall Street Journal i en exklusiv granskning.
Putin rundade sanktioner via Turkiet
Efter invasionen av Ukraina 2022 införde USA och dess allierade omfattande sanktioner mot Ryssland. Ett av de mest kännbara slagen mot Moskva var frysningen av den ryska centralbankens valutareserver i väst.
Men istället hittade Kreml en alternativ strategi – en som gick via Turkiet.
Rysslands statsägda atomenergikoncern Rosatom finansierade byggandet av Turkiets första kärnkraftverk, Akkuyu, med miljardöverföringar till turkiska banker.
Läs mer:
Erdogan bjuder in Putin till invigningen. Dagens PS
Den officiella versionen var att dessa pengar var nödvändiga för projektet, men amerikanska myndigheter upptäckte att de även fungerade som en bakväg för att kringgå sanktionerna.
ANNONS
Senaste nytt
Bankjättarna hjälpte till
ANNONS
Två av världens största banker, JPMorgan Chase och Citigroup, hanterade transaktionerna – något som snabbt väckte misstankar hos det amerikanska justitiedepartementet.
Sammanlagt skickade Ryssland över fem miljarder dollar till Turkiet, varav två miljarder fastnade i JPMorgans system när USA ingrep.
Justitiedepartementet förberedde ett rättsligt ingripande för att beslagta pengarna, med hänvisning till att de var resultatet av sanktionsbrott, penningtvätt och bankbedrägerier.
Men Vita huset satte stopp. Skälet? Diplomatiska hänsyn.
Turkiet – en oberäknelig allierad
Turkiet, under ledning av president Erdogan, är en central, men oberäknelig, allierad till USA inom Nato.
Washington fruktade att ett ingripande skulle förvärra relationerna med Ankara, som balanserar mellan väst och Ryssland.
Erdogan har hållit en pragmatisk linje genom att både stödja Ukraina militärt och samtidigt upprätthålla starka ekonomiska band med Moskva. Att beslagta de ryska miljarderna kunde leda till oväntade reaktioner från Turkiet – något Biden-administrationen inte ville riskera.
Juridisk maktkamp
ANNONS
I bakgrunden finns en maktkamp mellan Biden-administrationen och Justitiedepartementet som hävdar att det finns tydliga bevis på sanktionsbrott och att pengarna bör beslagtas.
Vita huset, å andra sidan, prioriterat relationerna med Turkiet, särskilt med tanke på landets roll i strategiska frågor som Mellanöstern, Nato och energiförsörjning.
Den frysta summan ligger fortfarande orörd hos JPMorgan enligt Wall Street Journal.
Hur ska Trump agera?
Donald Trump, som har en turbulent historik med Erdogan, står nu inför ett dilemma och kan komma att ompröva de tidigare besluten.
Under sin första mandatperiod pressade Trump Turkiet genom att åtala den statliga turkiska banken Halkbank för att ha brutit mot Iran-sanktionerna – något som skapade stor irritation i Ankara.
Hur detta utvecklas kan få konsekvenser långt bortom finansvärlden. Om USA beslutar sig för att beslagta pengarna kan det bli en ytterligare symbolhandling i den ekonomiska kampen mot Ryssland.
Men det kan också försämra relationerna med Turkiet och i förlängningen hela Natos sammanhållning.
ANNONS
Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Mikael Gullström
Chefredaktör och ansvarig utgivare.
Mikael Gullström
Chefredaktör och ansvarig utgivare.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS