Mer än 10 000 ämnen samlas under ”PFAS”. Ska vi sanera vatten och mark från PFAS, kostar det mångmiljardbelopp, enligt en ny rapport.
Rekorddyr nota när PFAS ska åtgärdas
Mest läst i kategorin
Går man in på Kemikalieinspektionens hemsida och googlar ”PFAS” får man länkar till sidor om brandskum, skidvalla, paraplyer och pizzakartonger.
Enkelt uttryckt; det finns överallt.
Vad är då PFAS?
Jaa, PFAS eller ”högflurorerade ämnen” är ett samlingsnamn för en stor ämnesgrupp med mer än 10 000 identifierade ämnen, med varierande egenskaper och bred användning – som framgår ovan.
”Nästan alla människor”
Uttytt står ”PFAS” för ”per- och polyfluorerade alkylsubstanser och förekommer överallt i miljön, konstaterar Kemikalieinspektionen som även påpekar att ”nästan alla människor har PFAS-ämnen i kroppen”.
I Sverige får vi i oss låga halter rent generellt men ”I Europa kan omkring 20 miljoner människor vara exponerade för dricksvatten med PFAS-halter som ligger över de nya gränsvärden som diskuteras inom EU”.
Det är också i dricksvattnet som projektet The Forever Lobbying Project tagit en utgångspunkt i sitt arbete.
Det är ett samarbetsprojekt där bland andra Sveriges radio och franska Le Monde ingår liksom Dagens ETC.
Senaste nytt
Ökar – behöver renas
”PFAS-halterna ökar i miljön och kemikalierna hamnar i bland annat dricksvattnet som behöver renas för att klara de gränsvärden som satts”, säger Daniel Värjö, en av Sveriges Radios PFAS-experter, hos SR.
Varje dag släpps hälsofarliga PFAS-kemikalier ut i vår miljö från industrier, från brandsläckningsskum och från när vardagliga produkter som stekpannor, regnjackor och livsmedelsförpackningar blir avfall, konstaterar man.
”Ämnen som är så starka och svårnedbrytbara att – om de inte saneras bort – fortsätter cirkulera i våra odlingsmarker, vårt dricksvatten och våra kroppar under mycket lång tid”, är sammanfattningen.
PFAS – dyr nota för framtiden
I projektet har 46 journalister i 16 länder tillsammans med forskare försökt bedöma vad det kostar att rena dricksvatten, lakvatten på avfallsanläggningar, förorenad mark och annat från ämnena.
Deras slutsats är att det handlar om kostnader på minst 1 100 miljarder kronor under en 20-års-period för de utsläpp vi gjort så här långt.
Det är det lägre ekonomiska scenario man redovisar. En högkostnadsvariant, som bygger på fortsatta utsläpp, talar om 25 000 miljarder kronor under två decennier.
Svårt att beräkna
Samtidigt ligger det naturligtvis i sakens natur att det är extremt grova uppskattningar av kostnaderna.
Däremot är det lätt att hålla med forskaren Hans Peter Arp, miljökemist vid norska geotekniska institutet, som säger att det är ”jättedyrt” att rena dricksvatten och mark.
”Det är stora belopp det handlar om men alternativet är ju än sämre om man inte gör någonting”, konstaterar Herman Afzelius, ordförande i PFAS-föreningen i Kallinge, hos SR.
PFAS-larm: “Förbjud vatten på flaska”. Dagens PS
Farliga kemikalier i vårt dricksvatten. Dagens PS
Banbrytande PFAS-metod för industrin stoppas av byråkrati. Realtid
Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.
Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.