Trump pressar Europas höger – hur nära vågar man stå?

Europas väljare surnar på Trump

Europeiska medborgares syn på Trump har försämrats dramatiskt sedan hans återkomst till Vita huset. Politico rapporterar att sex av tio européer nu ser honom som en fiende snarare än en vän till Europa.

Ett tydligt tecken på att ett nära band till USA:s president kan bli en belastning snarare än en tillgång för politiska partier.

The Economist lyfter särskilt fram hur snabbt Trump har destabiliserat det transatlantiska samarbetet, vilket försatt nationalistiska ledare som Meloni och Le Pen i en besvärlig position. När opinionen vänder kan dessa ledare tvingas välja mellan att bibehålla sin ideologiska lojalitet med Trump eller att svara mot väljarnas ökande missnöje.

Exemplet på hur Italien inte deltog vid säkerhetsmötet i London är ett annat exempel på hur den goda relationen med Trump får konsekvenser för inflytandet i Europa.

Svenska SD – sympati med förbehåll

I Sverige speglas konflikten genom Sverigedemokraternas hantering av Trump. Historiskt har SD visat sympati för presidenten och hans politik. Men hans senaste manövrar, särskilt kring utrikespolitiken och Ryssland, skapar huvudbry.

Tidigare har partitoppar som Adam Marttinen gratulerat Trump till valsegern och varit tydliga i sitt stöd till den amerikanska presidenten. I en intervju med Sveriges radio sa han:

“Det finns många sverigedemokrater som identifierar sig med Trumps politik när det kommer till att stärka gränserna och skicka tillbaka illegala migranter.”

Samtidigt har SD tagit avstånd från delar av den amerikanska utrikespolitiken, exempelvis Trumps hållning kring Gaza-konflikten. En fråga som blev aktuell när företrädare för SD ställde sig bakom presidentens bisarra plan för den mest krigshärjade delen av Palestina.

Jimmie Åkesson (SD) själv har nu gått ut och kritiserat Trump och tagit ställning för Ukraina efter debaklet i Ovala rummet – ett tydligt skifte i hållningen mot det amerikanska ledarskapet.

Men det är också en förvirrande signal till väljarna kring partiets position rörande USA:s nya styre. Han har svängt fram och tillbaka i frågan om stödet till USA:s president – ibland är det glasklart och ibland är det svårt att veta vad SD:s partiledare tycker i frågan.

Experten: “SD tvingas hålla distans till Trump”

Enligt Anders Sannerstedt, professor i statsvetenskap vid Lunds universitet, delar Trump och SD en populistisk grundsyn, där man ser en motsättning mellan “folket” och “etablissemanget”. Det finns politiska likheter kring bland annat invandring, klimat och genusfrågor.

“Man kan ju tycka att Trump själv tillhör etablissemanget. Men minns hans retorik om de styrande i Washington: ‘Drain the swamp!'”, säger Sannerstedt. “Fyndigt eftersom staden ju byggdes på gammal träskmark. Och mycket populistiskt.”

Rysslands anfallskrig mot Ukraina har tvingat SD att tänka om, menar Sannerstedt. Partiet har sagt ja till militärt stöd till Ukraina, flyktingmottagande från Ukraina och Nato-medlemskap, vilket står i kontrast till Trumps kritiska hållning mot Nato och EU.

”SD behöver hålla distans till Trump dels på grund av Tidösamarbetet, men också av hänsyn till nästa val”, menar Sannerstedt. Han påpekar också att SD:s väljare vanligtvis är lojala trots politiska skandaler.

“Men om SD skulle säga att man gillar Trump och hans politik, då kommer det att få en negativ effekt på valresultatet 2026”, säger han och tillägger:

“Men jag tror att SD-företrädarna är smartare än så.”

Vad betyder Trump för Europas framtid?

För Europa innebär Trumps kaotiska politik ett dilemma. Ledare som Meloni riskerar isolering inom EU, samtidigt som man försöker utnyttja sina relationer med USA:s president för nationell vinning.

Europas nationalister riskerar att tappa sitt starka stöd om man förknippas för mycket med en Trump som väcker förakt bland européer. Enligt Politico kan detta bli ett avgörande problem när väljare i framtiden ställs inför val mellan partier som tydligt tagit avstånd från Trump och de som varit ambivalenta eller stödjande.

För Sverigedemokraterna och övriga nationalistiska partier blir valet allt svårare. Ska man vara ideologiskt konsekventa eller försöka bredda väljarbasen genom att distansera sig från kontroverser?

När framtida val i Europa närmar sig kan frågorna bli avgörande för partiernas fortsatta inflytande.

Hur nära vågar Europas nationalistiska partier egentligen stå Donald Trump?