Den globala säkerhetssituationen genomgår en dramatisk förändring. Händelserna i USA och Europa har skapat en helt ny hotbild som påverkar alla nordiska länder.
Säkerhetsexperter: Vi står inför en helt ny hotbild


Mest läst i kategorin
Experter varnar för en osäker framtid där tidigare stabila allianser ifrågasätts och där geopolitisk instabilitet kan få allvarliga konsekvenser.
Mötet i Vita huset blev en vändpunkt
Fredagens möte i Vita huset mellan USA:s president Donald Trump och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj slutade i ett offentligt uppgör.
Läs mer:
Skam för USA – kraftiga internationella reaktioner. Dagens PS
Trump ställde krav på Zelenskyj och markerade att USA:s stöd till Ukraina inte längre är självklart. “Du måste vara mer tacksam. För låt mig säga dig: du har inga kort på handen,” sa Trump till Zelenskyj.
Detta har lett till att flera säkerhetsexperter varnar för att Rysslands handlingsutrymme nu ökar. Om USA minskar sitt stöd till Ukraina kan Ryssland intensifiera sin militära offensiv, vilket kan leda till att Zelenskyj tvingas in i förhandlingar under svaga villkor.
Den norska säkerhetsanalytikern Jack Fischer Eriksen säger till Dagens Näringsliv att Trumps uttalanden kan tolkas som en förtäckt varning: “Om USA drar tillbaka stödet, ökar risken för att Ukraina hamnar i en ofördelaktig position. Det innebär att Ryssland kan ta större strategiska initiativ utan större konsekvenser.”
Med USA:s skiftande hållning gentemot sina allierade växer osäkerheten inom EU och Nato. Trump har nyligen aviserat 25-procentiga tullar på europeiska varor och uttryckt en allt mer isolationistisk politik.
Senaste nytt
USA ser inte Ryssland som ett hot
I veckan har USA dessutom dragit tillbaka sin skarpa hållning mot Rysslands cyberaktiviteter. Nya riktlinjer från Vita huset har instruerat amerikanska myndigheter att nedprioritera ryska cyberhot, trots att dessa har pekats ut som några av de största riskerna mot västerländsk infrastruktur.
Liesyl Franz, en högt uppsatt tjänsteman vid USA:s utrikesdepartement, uteslöt nyligen Ryssland när hon listade cybersäkerhetshot vid ett FN-möte – ett beslut som fått experter att slå larm om att USA är på väg att släppa sitt digitala försvar.
“Detta skickar en farlig signal,” säger James Lewis, tidigare analytiker vid Center for Strategic and International Studies. “Det är ett indirekt godkännande för Moskva att fortsätta sina cyberoperationer.”
“Kan vi verkligen lita på USA framöver?” frågar sig Brekke i Dagens Näringsliv och påpekar att Nato-samarbetet är mer skört än på länge. Flera medlemsländer börjar redan diskutera hur de ska stärka sin egen försvarskapacitet om USA minskar sin roll i Europa.
Ökat säkerhetshot för nordiska länder
För Norge innebär den nya säkerhetssituationen flera utmaningar. Den förändrade geopolitiska ordningen gör att även företagsledare måste tänka i nya banor.
Fischer Eriksen betonar att alla nordiska företag kan bli utsatta för påtryckningar i samband med den pågående maktkampen mellan stormakterna.
“Det är en realitet att företag och affärsledare kan utnyttjas som verktyg i politiska förhandlingar,” säger han och varnar för att även privatpersoner kan påverkas genom desinformationskampanjer, cyberspionage och ekonomiska sanktioner.
Cyberhoten – den osynliga frontlinjen
Cyberhot har seglat upp som en av de mest komplexa säkerhetsfrågorna i det moderna stormaktsspelet. Enligt en nyligen publicerad rapport har Ryssland intensifierat sina cyberattacker mot västerländska regeringar och företag, samtidigt som amerikanska myndigheter nedprioriterar dessa hot.
En av de mest aktiva ryska grupperna, LockBit, har pekats ut som ansvarig för en rad attacker mot europeiska företag och myndigheter. Men trots detta har USA valt att tona ner Rysslands roll i cyberkriget.
Läs mer:
Nordkoreanska hackare slog till på två minuter – historiskt kryptostöld. Dagens PS
“Det här är en förändring av historiska proportioner,” säger en amerikansk cybersäkerhetsexpert. “Vi har gått från att bekämpa ryska hackergrupper till att ignorera dem – och det kan få allvarliga konsekvenser”.
Den norska säkerhetstjänsten PST har varnat för att ryska och kinesiska aktörer kan utnyttja detta vakuum genom att öka sina digitala angrepp mot kritiska infrastrukturer i Norden.
Organiserad kriminalitet som nytt vapen
En annan aspekt av det förändrade hotbilden är hur statliga aktörer i allt större utsträckning använder organiserad kriminalitet för att uppnå sina mål.
Eriksen pekar på hur Ryssland och Iran utnyttjar kriminella nätverk för att utföra sabotage, spionage och informationsoperationer i Europa.
“Det handlar inte bara om traditionell brottslighet. Organiserade nätverk används för att utföra operationer åt statliga aktörer, vilket gör det svårare att identifiera vem som egentligen ligger bakom,” säger Eriksen.
Detta skapar nya utmaningar för rättsväsendet, som nu tvingas hantera hot som tidigare betraktades som utländsk underrättelseverksamhet men som idag utförs av kriminella grupper på uppdrag av andra stater.

Chefredaktör och ansvarig utgivare.

Chefredaktör och ansvarig utgivare.