Europa dumpar F-35, Northvolts kalldusch och Musks felräkning

Kina och Indien vinnare

En parallell utveckling sker i de globala handelssystemen. Flera bedömare menar att Trumpadministrationens höga tullar på både traditionella allierade och nya konkurrenter snarare skjuter USA självt i foten.

Den tidigare amerikanska diplomaten Wendy Cutler konstaterar att EU och andra marknader orienterar sig mot varandra – eller rentav mot Kina och Indien – när Vita huset signalerar ”America First”.

Många syftar på konkreta exempel där EU tecknat avtal med länder i den sydamerikanska Mercosur-unionen, medan Kina vässar frihandelsavtal i Asien.

”Verkligheten är att Europa nu måste leta efter alternativa marknader,” lyder en kommentar som markerar hur handelskonflikter påskyndar nya maktpolitiska allianser.

Den svenska soppan

Också i Sverige tvingas politiker hantera anklagelser om olämpliga kopplingar till försvarsindustrin. Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) har nämligen köpt aktier i svenska försvarsbolaget Mildef och deltog sedan i ett regeringsbeslut om inköp av stridsfordon 90, där Mildef är underleverantör.

Det fick oppositionen att agera. ”En minister ska inte agera på ett sånt sätt så det kan rubba hennes förtroende,” säger Vänsterpartiets utrikespolitiska talesperson Håkan Svenneling, som nu KU-anmäler ministern.

Hon själv framhåller att hon följt regelverket och att varken Mildef eller andra specifika företag nämndes i beslutet. Men experter anser att ministern borde ha ställt sig utanför processen, av ren försiktighet.

Juridikprofessorn Joakim Nergelius poängterar att statsråd bör vara ”väldigt försiktiga” när beslut berör företag de äger aktier i.

Den svenska kallduschen

Samtidigt drabbades Sverige av en kalldusch när batterijätten Northvolt med buller och bång gick i konkurs. Projektet, som en gång hyllats som ett globalt kraftcentrum för grön omställning, slutar nu med att stora summor saknas och att tusentals jobb är i fara.

Kritiker pekar på att ledningen borde ha ansökt om konkurs långt tidigare. Peter Benson, Chefredaktör på Affärsvärlden, hävdar att ”styrelsens dröjsmål borde göra dem personligt betalningsansvariga.”

Talande nog kallar flera röster händelsen en historisk skandal, som hamnar i paritet med Kreuger-kraschen på 1930-talet.

”Över hundra miljarder borta, tusentals människors liv i kras och chefer som smet ut i tid med miljoner på fickan,” skriver Andreas Cervenka i en hård bredsida.

Flera bedömare efterfrågar en ”Northvolt-kommission” som utreder ledningens roll och eventuella brott mot aktiebolagslagen.

AI kan skriva alla kod…eller?

I techvärlden råder samtidigt hög spänning kring artificiell intelligens. Dario Amodei, vd för AI-bolaget Anthropic, tror att 90 procent av all kod kan vara AI-genererad redan inom tre till sex månader. Inom ett år skulle ”i princip all kod” kunna skrivas av AI, menar han.

Den snabba utvecklingen skapar oro över programmerares framtid, vilket redan synts hos företag som Salesforce, där vd Marc Benioff vittnar om ”otroliga produktivitetsvinster” efter att AI-agenter införts i produktionskedjan.

Samtidigt är techprofilen Arvind Krishna, IBM:s vd, skeptisk och bedömer att AI snarare tar över 20–30 procent av kodningen. Klart är att branschen är delad – samtidigt som nyrekryteringar av mjukvaru-utvecklare minskar kraftigt.

Stormar på Meta igen

På sociala mediejätten Meta rasar stormen efter att en före detta medarbetare gett ut en bok med skarpa anklagelser mot bolaget.

Meta gick till skiljedomstol och fick delvis gehör: Författaren får inte längre marknadsföra boken, även om förlaget fortfarande säljer den.

Anklagelserna gäller bland annat sexuella trakasserier och att Facebook ska ha använts för att underblåsa folkmord på rohingyer. En talesperson för Meta kallar anklagelserna ”falska” och menar att boken bryter mot en sekretess som författaren skrev under.

Osäkerheten driver upp guldet mot nya rekord

Mitt i dramatiken noteras ett nytt rekord: Guldpriset passerar för första gången 3 000 dollar per uns.

En kombination av ökad oro kring inflation, centralbankers ovanligt stora guldinköp och en skakig omvärld tycks driva upp priset.

”Guld är en tillgång som kan bevara värdet under den största variationen av makroekonomiska störningar,” säger en analytiker och menar att guld nu till och med överträffar breda börsindex.

Vissa spår en fortsatt uppgång till 3 500 dollar, vilket skulle befästa guldets ställning som krishamn.

Stormar runt Musk…igen

För Tesla-ägare bjuder veckan på mindre smickrande nyheter. Hela 19 procent av elbilarna underkänns i svensk bilbesiktning – sämst av alla märken i den senaste statistiken.

Tesla Model X sticker ut med över 24 procent underkända fordon. I toppskiktet syns däremot svenska Polestar: endast 3,3 procent av dess bilar får nedslag.

Samtidigt kritiseras Elon Musk för att hans ”besparingsarmé” i Doge-projektet presenterat vad som uppges vara överdrivna siffror om hur mycket federala utgifter man lyckats kapa.

Flera av de redovisade posterna har plockats bort, bland annat en påstådd besparing på 8 miljarder dollar som nu justerats till 8 miljoner.

Investmentbolag lockar

Avslutningsvis så kan det för den aktieintresserade vara värt att notera att investmentbolag fortsätter locka många sparare.

Förvaltare på Spiltan Fonder lyfter fram italienska Exor som exempel på en ”bortglömd pärla” med stor substansrabatt, jämte andra globala investmentbolag som ofta hamnar i skymundan.

”Vi har en särskild tradition och kunskap här i Sverige som sticker ut,” säger han och uppmanar fler att granska dessa bolag när de letar långsiktiga placeringar.