ANALYS: En bro – eller en kombination av broar och tunnlar – som knyter ihop Sverige och Finland har under flera år varit en vision som i första hand setts som en ekonomisk satsning. Men i och med det förändrade säkerhetsläget i Europa har projektet fått en helt ny tyngd.
Bro mellan Sverige och Finland får ny tyngd: “Bra för både tillväxt och säkerhet”


Mest läst i kategorin
Flera politiska företrädare, experter och företagare pekar nu på att en sådan infrastrukturförbindelse inte bara skulle ge ekonomiska fördelar, utan även fylla en viktig funktion för försörjning, militära transporter och säkerhet i Östersjöområdet.
Ny drivkraft i osäkra tider
Sedan Rysslands anfallskrig i Ukraina har den geopolitiska situationen i norra Europa förändrats radikalt. Finlands och Sveriges snabba beslut att ansluta sig till Nato har bidragit till ett fördjupat försvarssamarbete mellan länderna.
Samtidigt har frågor om hur man bäst säkerställer fungerande transporter och leveranskedjor åter hamnat i blickfånget.
“Det förändrade säkerhetsläget är en stark påminnelse om att vi behöver alternativa rutter. Om det skulle bli en eskalering i Östersjön måste vi snabbt kunna förflytta personal, utrustning och varor,” påpekar en företrädare för det finska näringslivet i en intervju.
Också statsminister Ulf Kristersson (M) har kopplat ihop infrastruktur med försvars- och säkerhetsfrågor. Han sade i höstas att han är “allmänt för att ha stora framtidsinriktade infrastrukturprojekt. Det tror jag är bra både för tillväxten och för säkerheten”
Senaste nytt
Bro till Finland ursprungligen ett ekonomiskt projekt
Frågan om en fast förbindelse mellan Sverige och Finland är inte ny. Inledningsvis låg fokus i första hand på de ekonomiska vinsterna av smidigare varutransporter.
Exempelvis har Näringslivet i Finland pekat på hur handeln österut med Ryssland har rasat och att Finland nu ser behov av nya säkra transportleder västerut. Något som Svenska Yle tidigare rapporterat om.
I en rapport framtagen av Destia på uppdrag av Finlands Näringsliv (EK) diskuterades redan tidigare idéer om en bro eller tunnlar.
I den lyfts bland annat järnvägsförbindelser under eller över havet via Åbo och Åland till Stockholm fram, liksom den så kallade Kvarkenbron mellan Vasa och Umeå.
Snabbare varu och persontransporter
Även om de ekonomiska argumenten består – snabbare varu- och persontransporter mot Stockholm, Köpenhamn och vidare ut i Europa – har behovet av pålitliga alternativ för militär mobilisering och krisberedskap blivit allt mer påtagligt.
Som experter påpekar skulle en fast förbindelse “förbättra försörjningsberedskapen vid kriser och ge en alternativ rutt in och ut ur landet”
Bro över Kvarken eller tunnel via Åland?
Idéerna om hur Sverige och Finland ska kopplas ihop varierar.
De två huvudspåren är:
- Kvarkenbron: En fast förbindelse över Bottniska viken från Vasa till Umeå.
Här förekommer olika förslag om hur exakt bron ska dras och om den kan innefatta konstgjorda öar eller tunnlar.
Avståndet varierar beroende på sträckning, men kan handla om minst 60 kilometer väg- eller broförbindelse med två brospann. Kostnaden uppskattades 2020 till 3–5 miljarder euro, dock innan inflation och höjda materialpriser. - Förbindelse mellan Åbo och Stockholm:
En betydligt längre sträcka, ofta diskuterad som en kombination av tunnlar och broar via Åland.
I en rapport jämfördes projektet med Öresundsbron, fast i ännu större skala – omkring 170 kilometer eller mer. Vissa ser det som “ett nästan ofattbart stort projekt” medan andra menar att broar som ansågs omöjliga tidigare, exempelvis den mellan Sverige och Danmark, i dag visar på stora regionala vinster.
Oavsett vilket alternativ som lyfts fram är finansieringen en knäckfråga. Joakim Strand (SFP), Finlands europaminister med rötter i Vasa, har sagt att det “kräver aktivism från regionerna” och att utländska investerare kan bli avgörande.
“Mer utmanande än Öresundsbron”
Jämförelserna med Öresundsbron är återkommande. Denna förbindelse mellan Malmö och Köpenhamn invigdes år 2000 och sågades av många kritiker innan byggstart.
I dag pekar de flesta bedömare på att den fått en stor positiv inverkan på både arbetspendling och näringslivsutveckling i regionen.
Men en förbindelse från Sverige till Finland – vare sig vi talar om Kvarken eller via Åbo och Åland – skulle vara mycket längre och tekniskt svårare att genomföra.
“Om vi pratar om Sverige till Finland via Åland så är det förmodligen mycket mer utmanande än Öresundsbron,” konstaterar forskaren Björn Hasselgren
Han pekar på både geografiska och miljömässiga hinder. Likväl har Finland redan satt av 200 000 euro för en förstudie om Kvarkenförbindelsen.
Kan gå snabbare än vad många tror
Trafikledsverket i Finland ska undersöka såväl tekniska lösningar som trafikprognoser, samhällsekonomisk nytta och miljöpåverkan. Om resultaten visar att projektet är möjligt och åtnjuter politiskt och finansiellt stöd kan det gå snabbare än många tror.
Tidigare var Kvarken- eller Åboförbindelser mest en fråga om att förenkla handeln och ge näringslivet bättre transportvägar mot Europa. Men med tanke på Nato-frågan och Europas oroliga läge har projektet fått en ny dimension.
“För svensk del har vi historiskt pratat mycket nord-syd. Och nu är det uppenbart att vi också måste ha logistikkedjor som funkar öst-västligt,” sade statsminister Ulf Kristersson till Svenska Yle och betonade att man måste se över allt från norra Norge, genom Sverige och vidare över Östersjön till Finland.
Även finska beslutsfattare och organisationer understryker vikten av fler rutter, särskilt om ett spänt säkerhetsläge skulle leda till försämrade möjligheter att använda vissa vattenvägar. Att kunna skicka både förnödenheter och militär utrustning landvägen kan bli avgörande.
Fortsatt diskussion om finansiering
Även om intresset från politiskt håll är stort kvarstår många frågetecken kring finansieringen. Offentliga medel från Sverige och Finland lär inte räcka.
Därför nämns regelbundet möjligheten till investeringar från privata eller utländska aktörer. Joakim Strand, Finlands Europaminister, har exempelvis talat om intresse från internationella finansiärer, utan att avslöja vilka de är.
Samtidigt är förhoppningen att en fast förbindelse skulle ge så stora ekonomiska vinster – i form av minskade transportkostnader, smidigare arbetspendling och regional utveckling – att den kan motivera högre utgifter.
“Bron mellan Sverige och Danmark var också ett radikalt förslag i början, men nu ser man bara positiva effekter,” säger Jyri Häkämies, vd för Finlands Näringsliv EK, i en intervju.
Nästa steg
Efter år av diskussioner – och nytända debatter kring militär beredskap – ser en bro mellan Sverige och Finland ut att vara närmare ett politiskt allvar än någonsin.
De kommande förstudierna, särskilt den finska statens satsning på utredningen av en Kvarkenbro, väntas ge mer konkreta besked under 2025.
Hur det än blir med de faktiska byggena, råder det liten tvekan om att både svenska och finska beslutsfattare nu betraktar infrastrukturprojekt över Bottniska viken som mer än en regional utvecklingsfråga.
“Det är inte bara bra för tillväxten, utan också viktigt ur säkerhetsperspektiv,” sammanfattar Ulf Kristersson
Och där, i skärningspunkten mellan ekonomiska möjligheter och säkerhetsmässiga behov, växer argumenten för en bro mellan Sverige och Finland sig allt starkare.
Framtiden får utvisa om politisk vilja, ekonomi och tekniska lösningar räcker till för att göra denna vision till verklighet.
Läs mer:
Vill bygga världens längsta bro. Dagens PS
Utredning öppnar för tunnel till Finland. Realtid

Chefredaktör och ansvarig utgivare.

Chefredaktör och ansvarig utgivare.