300 miljarder till försvaret – så påverkar det dig

Ökar statsskulden med fjärdedel

Alltså – fram med 300 miljarder extra, men hur?

Ska man ha ytterligare ett mått på storleken på den penninghögen, så är den svenska statsskulden just nu strax under 1 200 miljarder kronor. Att öka på den med 25 procent är inte småpotatis.

Just nu är den politiska enigheten tydlig. Det är lån som är den huvudsakliga finansieringen.

Socialdemokraterna vill ha en särskild försvarsfond på 250 miljarder kronor, regeringspartierna vill att staten ska låna 300 miljarder kronor.

Konjunkturinstitutet beräknar att den offentliga skulden, efter det, ökar till trakterna av 40 procent av Sveriges BNP.

Mycket? Ja, men även då skulle Sverige vara ett av EU:s lägst skuldsatta länder.

Stiger räntorna? Nja

Kan räntorna påverkas av en så massiv upplåning?

Den variant av astrologi som kallas ekonomiska prognoser hävdar så. I DN invänder Carl Johan von Seth;

”Mönstret tyder på att ingen långivare på finansmarknaderna just nu är särskilt oroad över Sveriges planer”, noterar han prosaiskt.

Samtidigt måste man räkna på att 300 miljarder kronor i en försvarssatsning är ett bruttobelopp.

Det handlar om fler soldater och regementen, nybyggnationer och vapensystem, vägar och logistik – men de som bygger regementena betalar skatt och moms, soldaterna köper mat, bensin och hyr bostäder för sina löner, de som bygger vägar likaså, vid sidan av att vi får fler jobb hos försvarsföretagen i Karlskoga, Linköping och Örnsköldsvik.

Vad nettokostnaden för en försvarssatsning blir är alltså svårt att räkna på.

130 000 sökte jobb på Saab i fjol – bara i Sverige. Dagens PS

Nästa generation betalar

Däremot är det, naturligtvis, inte självklart att enbart välja den fega varianten lån för att finansiera den.

Försvarssatsningar är populärt, skatter är inte populärt, resonerar politikerna med riksdagsvalet 2026 i bakhuvudet.

Alltså lånefinansiering där substantiella delar av återbetalningen sköts av kommande generationer som ännu inte har rösträtt.

Någon däremot?

Jodå. Några spridda röster i öknen finns det.

Moderata ungdomsförbundet, Muf, vill höja den åldern när man kan ta ut sin pension för att finansiera försvaret.

”Att låna pengar är inte gratis. Kostnaderna skjuts på framtiden, vilket innebär att den yngre generationen ska betala. Vi är gärna med och bidrar, men det är orimligt att vi ensamma ska bära kostnaden”, säger ordföranden Douglas Thor.

Skatter tabu?

Tidigare statsministern Göran Persson konstaterar att det har blivit tabu för dagens politiker att diskutera skatt som en källa till att gemensamt finansiera viktiga samhällsinvesteringar, som upprustningen av försvaret.

”Vi har på något sätt hamnat i ett läge där det inte går att ta ut skatt för att göra viktiga insatser, och om vi inte vill göra det kommer väldigt mycket av det vi äger gemensamt att falla samman”, säger Persson intervjuad av TT.

Försvarsinvesteringar – svensk tillväxt drar iväg. Dagens PS

Försvaret kan ge kraftigt lyft – och högre inflation. Realtid

Mer till försvaret – mindre till pensioner och hälsovård? E55