Polen, Estland, Slovakien, Rumänien. Det är östländerna som i olika avseenden går i spetsen när nu Nato rustar upp i spåren av Ukraina-kriget.
Östeuropa leder Natos upprustning
Torbjörn Karlgren
Uppdaterad: 09 okt. 2024Publicerad: 09 okt. 2024
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
De östliga medlemsländerna i Nato går i spetsen men sammantaget har 14 medlemsländer ökat försvarsutgifterna till en aldrig tidigare uppnådd nivå, sedan Ryssland invaderade Ukraina.
Enbart i år uppgår upprustningen till motsvarande 724 miljarder kronor, skriver Bloomberg.
Nu försöker man snabbt bygga upp militära förmågor som i de flesta Nato-länder försummats i årtionden, sedan Warszawa-pakten bröt samman och krigen på Balkan tog slut.
Ett stort steg
“Efter att ha gjort nästan ingenting på 20 år, är det i princip ett hopp från första eller andra generationens maskiner direkt till fjärde eller femte”, säger general Daniel Zmeko, stabschef för Slovakiens väpnade styrkor.
“Det är som att gå från en dator från 1990-talet till dagens mest avancerade nätverkslösningar”.
I östra Europa, med närheten till Ryssland, är nu upprustningen massiv.
Estland har lagt mer pengar på försvaret de senaste 18 månaderna än under de föregående 30 åren, säger Magnus-Valdemar Saar, chef för den baltiska statens försvarsupphandling.
ANNONS
Senaste nytt
Skar ner tidigare
ANNONS
I spåren av en internationell avspänning och andra, stora behov i länderna minskade länderna tidigare sin försvarskapacitet.
Estlands försvarsminister Hanno Pevkur, vars land lägger 3,4 procent av BNP på försvaret, menar att vi nu får betala tidigare underlåtelser.
“Problemet är att vi inte har legat på 2 procent under de senaste 30 åren, vi låg på 1 procent och vissa länder till och med under 1 procent”, säger han.
“Det betyder att skattebetalarnas börda har ökat kraftigt nu”.
Fem av de sju högsta
I procent räknat står östeuropeiska medlemsländer för fem av de sju högsta försvarsutgifterna inom Nato.
Polen är nummer 1 med 4 procent av BNP till försvaret.
Polen har lovat att mer än fördubbla antalet yrkessoldater till 250 000 till år 2035. I Rumänien höjer man ingångslönerna för att kunna locka unga soldater med nya, efterfrågade kompetenser.
“Det är svårt att lära en 40- eller 45-åring hur man använder dessa nya system,” säger Slovakiens Daniel Zmeko.
ANNONS
“Helst vill du ha en 18-åring som redan har lagt hundratals eller till och med tusentals timmar vid datorn”.
Mer egentillverkning
En annan fråga är Europas egen vapenproduktion, som Zmeko menar att kontinenten har möjlighet att skala upp.
Europa har också möjlighet att skala upp sin egen vapenproduktion, sa Zmeko.
“Den verkliga frågan är om Europa har viljan att göra det”, sa han.
“Kommer vi att vara villiga att dra åt svångremmen och berätta för sina medborgare att levnadsstandarden kanske inte kommer att förbättras de närmaste åren eller decenniet, eftersom vi måste prioritera vår säkerhet?”
Läs mer:
Japans nye premiärminister vill ha “asiatiskt Nato”. Dagens PS
Rysslands hot: Kärnvapen mot Norge. Dagens PS
ANNONS
Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Torbjörn Karlgren
Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.
Torbjörn Karlgren
Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
