Dagens PS

Nya Zeeland inför skatt på utsläpp från kobajs

Nya Zeeland
Nya Zeeland inför en ny skatt på utsläpp som relaterar till bland annat boskapsdynga (Foto: Unsplash).
Annika Menckel
Annika Menckel
Uppdaterad: 13 okt. 2022Publicerad: 13 okt. 2022

Nya Zeeland planerar att beskatta utsläpp från jordbruk. Och skatten inkluderar utsläpp som är relaterade till rapar, urin och bajs från boskap som får och kossor.

ANNONS
ANNONS

Mest läst i kategorin

Regeringen i Nya Zeeland hoppas att den ny skatten på utsläpp från jordbruk kommer att föra landet närmare sitt klimatål.

Målet är att “jordbrukets prissättningssystem för utsläpp” ska träda i kraft 2025, skriver CNBC.

I ett uttalande på tisdagen sa Nya Zeelands premiärminister Jacinda Ardern att planen är ett viktigt steg framåt i Nya Zeelands övergång till en framtid med låga utsläpp.

“Inget annat land i världen har ännu utvecklat ett system för prissättning och minskning av utsläpp från jordbruket, så våra bönder kommer att dra nytta av att vara först”, fortsatte hon.

Jordbruk viktigt för ekonomin

Jordbruket spelar en stor roll i Nya Zeelands ekonomi, inklusive export, men det bidrar också till en betydande del av landets utsläpp.

Enligt myndigheterna står utsläppen av växthusgaser från landets jordbruk –  koldioxid, dikväveoxid och metan –  för mer än hälften av Nya Zeelands bruttoutsläpp.

Koldioxid kommer från urinen och dikväveoxid från bokskapsdynga. Metan släpps ut genom djurens rapar, och till viss del när de avger gas.

Regeringen sa att skatteintäkterna kommer att “återvinnas tillbaka till genom ny teknik, forskning och incitamentbetalningar till jordbrukare.”

ANNONS

Läs även: Gasläckorna uppges motsvara Sveriges årsutsläpp

Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
ANNONS
ANNONS

Senaste nytt

ANNONS
Energikris
Spela klippet

Europas energikris: Höga priser och tveksamma lösningar

Energikrisen i Europa visar på utmaningar med den gröna omställningen. Många länder är beroende av naturgas, särskilt på vintern när energibehovet är större – och Europas energikris smittar även Sverige. En kombination av en omställning till väderberoende energiproduktion och kalla vinterdagar har gett rekordpriser på el i Tyskland – och södra Sverige dras med i krisen. […]