Inom några dagar skickar Norge soldater, luftvärn och stridsflygplan till Polen. Stödet har en direkt koppling till kriget i Ukraina.
Norge skickar stridsflygplan och soldater
Torbjörn Karlgren
Uppdaterad: 03 dec. 2024Publicerad: 03 dec. 2024
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
Cirka 100 soldater, luftvärn och ett okänt antal F-35 stridsflygplan. Det är vad som ”inom några dagar” avgår från Norge i militärt stöd till Polen.
Det handlar om att skydda en flygplats nära gränsen mot Ukraina.
”Läget i Ukraina är kritiskt, och transporten av material till landet går till stor del genom Polen”, säger Norges försvarsminister Bjørn Arild Gram i ett pressmeddelande, refererat i Nettavisen.
För att bidra till skyddet av det viktigaste navet för transport av materialstöd från andra länder till Ukraina skickar Norge sitt bidrag till Polen inom några dagar, förklarar ministern som säger att det kommer att bidra till att upprätthålla säkerhetsläget runt flygplatsen i Rzeszow i Polen.
”Det är så Norge bistår”
Cirka 100 soldater skickas från Norge, förutom Nasams luftvärn och flera F-35 stridsflygplan.
Soldaterna ska säkerställa drift och säkerhet runt planen och de ska bemanna det norska luftvärnet.
”Det är så Norge bistår med att se till att biståndet till Ukraina kommer fram så att Ukraina kan fortsätta sin kamp för frihet”, förklarar försvarsministern.
Både Polen och Norge är medlemmar av Nato. Uppdraget i Polen kommer, enligt plan, att äga rum från december och till och med påsk.
ANNONS
Den norska styrkan kommer att verka inom polskt luftrum och i Nato-sammanhang, som en del i ett integrerat luft- och missilförsvar.
ANNONS
Senaste nytt
”Gör det för Ukraina och Polen”
”Den ryska krigföringen i Ukraina har visat värdet av luftförsvar, och det norska bidraget i Polen värderas högt. Vi gör det här i första hand för Ukraina och Polen, men visar också att vi står fast vid våra åtaganden i Nato”, säger Gram.
Det norska försvarsdepartementet har ännu inte meddelat hur många norska stridsflygplan som ska skickas.
På The Conversation skriver Basil Germond, professor i internationell säkerhet vid universitetet i Lancaster, hur Ryssland och västvärlden nu går in i ”krigföringens gråzon” och talar i första hand om hybrid krigföring.
”Gråzonen är inte geografiskt definierad. Det är ett funktionellt utrymme mellan krig och fred, där jurisdiktioner är suddiga, ifrågasatta eller lämnas oklara och där ansvar och ansvarsskyldighet är vaga och förnekbara”, skriver Germond.
”Det är där hybridkrigföring och operationer under tröskeln blomstrar, eftersom det är svårare att avgöra om en attack har inträffat och vem som kan vara ansvarig”.
Hybrid krigföring ökar
”Hybrid krigföring kommer i otaliga olika former. Det kan vara desinformationskampanjer utformade för att skapa osäkerhet eller till och med panik i en befolkning. Eller cyberattacker mot transportinfrastruktur avsedda att allvarligt störa en konkurrent eller motståndare”, utvecklar professorn.
ANNONS
Han liksom andra väntar sig mer av denna krigföring i takt med att Ryssland sagt sig ha ”rätten” att attackera även länder som understödjer Ukraina, även om länderna själv inte utför attacker mot Ryssland.
Hot och sabotage – skärper säkerheten. Dagens PS
Putin: Trump är “en riktig man”. Dagens PS
Polen spänner musklerna – en stormakt på G? Realtid
Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Torbjörn Karlgren
Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.
Torbjörn Karlgren
Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
