Natoländerna står inför paradigmskifte

Vi lever i en orolig värld: krig i Ukraina, oro i Mellanöstern och ett Kina som riktar lystna blickar mot Taiwan. Försvarsutgifterna stiger över hela världen och en ny era av global kapprustning tar fart, konstaterar den amerikanska nyhetskanalen Bloomberg.

Tvingar fram tuffa beslut

De ökade försvarsutgifterna kan tvinga europeiska regeringar med skakiga offentliga finanser att göra tuffa avvägningar framöver. En analys av Bloomberg Economics visar att kostnaderna kan leda till ett finanspolitiskt paradigmskifte för många Nato-länder.

”Det kommer sannolikt att ha en transformerande effekt på försvarsföretag, offentliga finanser och finansmarknaderna”, säger Jennifer Welch chefsanalytiker för geoekonomi på Bloomberg Economics till nyhetskanalen.

Låna, skära ned eller höja skatter

Redan Natos 2 procents-mål är svårt att nå för vissa länder som inte stabiliserat sin statsskuld efter pandemin. Att höja målet till 4 procent skulle pressa dem till att välja mellan att antingen ta nya lån, göra betydande nedskärningar i statsbudgeten eller höja skatterna.

Frankrike, Italien och Spanien är länder pekas i analysen ut som särskilt utsatta om de utökade försvarsutgifterna finansieras via obligationsmarknaderna.

Stor översyn av Natos försvar

Tankar om höjt Nato-mål kommer av att alliansen planerar en stor översyn av sitt försvar. Nato siktar på att kunna sätta 300 000 soldater i höjd beredskap och att medlemsländerna ska kunna skala upp sina stridsgrupper österut till en brigadstorlek på 5500 soldater.

Nato behöver också fylla på luckor i luftförsvar, vapen- och ammunitionslager och investera i ny teknik. Samtidigt kommer Ukraina fortsatt att behöva fortlöpande stöd i kriget mot Ryssland.

”Mer behövs brådskande”, säger Oana Lungescu, analytiker på tankesmedjan RUSI och före detta talesperson för Nato till Bloomberg.

Läs mer: Natos skrämselhicka: Rekordstor satsning på militären