Vabruari, influensasäsong och stress – sjukdagarna ökar i hela Europa och lämnar både företag och regeringar med huvudbry.
Krisen: Sjuka européer kostar miljarder
Mest läst i kategorin
Faktum är att hela EU:s ekonomi haltar – en dyster utveckling där vi ännu inte ser någon ljusning.
Ett finger med i spelet har den ovan nämnda sjukfrånvaron – något som kostar de europeiska länderna miljarder.
Norge i topp
I Norge har sjukfrånvaron nått den högsta nivån på 15 år. Anställda tar ut fler sjukdagar än i något annat europeiskt land, enligt Bloomberg, samtidigt som företagen larmar om minskad produktivitet och slitna arbetslag.
“Företag berättar för oss att mer tid går åt till rekrytering. De anställda som är kvar blir överbelastade”, säger Odd Arild Grefstad, vd för pensions- och försäkringsbolaget Storebrand ASA.
Problemen är dock inte unika för Norge. Sjukdagarna ökar nästan överallt – med skenande kostnader som följd.
Senaste nytt
Sjuka Europa
I Tyskland har sjukfrånvaron skjutit i höjden. Enligt data från försäkringsbolaget TK missade tyskarna i snitt 19,4 arbetsdagar på grund av sjukdom under 2023.
Företagens kostnader för sjukfrånvaro slog samma år rekord när de uppgick till över 77 miljarder euro – mer än dubbelt så mycket som 2010.
I Frankrike brottas regeringen med liknande problem och i Storbritannien har nästan 800 000 fler arbetsföra personer blivit “ekonomiskt inaktiva” sedan pandemins början. Långtidssjukskrivningar kostar landet runt 33 miljarder pund om året – en summa som kan fördubblas till 2030, enligt försäkringsbolaget Zurich Insurance.
Kikar vi på Sverige har antalet unga som sjukanmält sig över sex gånger på ett år mer än fördubblats under de senaste tio åren, enligt SVT. Samtidigt visar en rapport från Skandia att Sverige förlorade 75,4 miljarder kronor bara på långtidssjukskrivningar under 2023 – en ökning från året innan.
Läs mer: Rekordhög sjukfrånvaro tvingar Frankrike till sparpaket. Realtid
Därför är fler sjuka
Orsakerna till den ökade sjukfrånvaron är många. Åldrande arbetskraft, långtidseffekter av pandemin och ökad medvetenhet om stress och psykisk ohälsa lyfts fram som några av de största faktorerna.
Bland yngre generationer har fokus på psykisk hälsa blivit en viktig fråga – något som i sin tur har lett till fler sjukskrivningar.
Bara i Sverige kostar den psykiska ohälsan samhället cirka 320 miljarder kronor – varje år.
Enligt OECD finns dessutom en annan problematik: när någon varit sjukskriven i mer än sex månader är risken stor att personen lämnar arbetsmarknaden helt istället för att återgå till jobb. Det skapar i sin tur en ond cirkel som är svår att bryta.
Läs mer: Smärtsamt år: Jobbet gör oss sjuka. Dagens PS
Lösningar – men till vilket pris?
Regeringar och företag försöker nu vända trenden, men uppgiften är knepig. Att minska sjukfrånvaron kan få motsatt effekt om anställda tvingas jobba trots att de är sjuka.
Så kallad “presenteeism” – när man arbetar sjuk – har visat sig vara två till tre gånger mer skadligt för produktiviteten än sjukdagar, enligt OECD.
I Storbritannien har premiärminister Keir Starmer lanserat en plan för att få fler tillbaka i arbete och minska bidragskostnaderna. I Frankrike överväger man istället att slopa ersättningen för korta sjukskrivningar – en åtgärd som skulle spara 470 miljoner euro årligen.
Åtgärderna möter dock kritik från fackförbund som varnar för att detta kan komma att stigmatisera sjuka.
Medan vissa länder kämpar för att reformera sina system kan bland annat Norge luta sig mot sin gigantiska oljefond på 1,8 biljoner dollar. Men även där betonar regeringen vikten av förändring.
Frågan är bara vilka åtgärder som kan lösa problemen – utan att skapa nya?
Läs också:
Därför blir stockholmare sjuka. News55
Mest kvinnor sjukskrivs av stress – handlar om jämställdhet. News55
Bevakar i huvudsak privatekonomi och företagande.
Bevakar i huvudsak privatekonomi och företagande.