Trots krig och sanktioner växte förra året Rysslands ekonomi mer än eurozonens och USA:s, i alla fall enligt officiell rysk statistik.
Kriget stimulerar rysk ekonomi
Mest läst i kategorin
Enligt den ryska statistikmyndigheten Rosstat återhämtade sig Rysslands ekonomi under 2023, från svackan 2022, det rapporterar Reuters.
Ekonomin växte 2023
Rysslands BNP hamnade på 3,6 procent förra året, men tillväxten är beroende av statligt finansierad produktion av vapen och ammunition.
Ekonomer säger dock till Reuters att BNP-ökningen inte ger någon inblick i de flesta ryssarnas faktiska levnadsstandard.
“Om ett försvarsföretag bygger en missil eller ett granat, exploderar de någonstans och BNP växer. Men den civila ekonomin får väldigt liten nytta av den här processen”, säger ekonomen Sergej Khestanov till Reuters.
Han tillägger att Sovjetunionen producerade många stridsvagnar och missiler men att folket inte kände av det.
Enligt Rysslands centrum för makroekonomisk analys och korttidsprognoser, CAMAC, kan cirka 60 till 65 procent av de senaste två årens ökade industriproduktion hänföras till kriget i Ukraina.
Kastar ut pengar
Rysslandsbaserade ekonomer säger att landets ekonomi visar tecken på överhettning och att en lågkonjunktur hägrar.
Andra ekonomer säger att Ryssland pumpar sin ekonomi med improduktiva engångsinvesteringar som ger begränsad framtidsnytta.
“Produktionen i det militärindustriella komplexet är, rent ut sagt, att kasta ut pengar ur ekonomin”, säger ekonomen Alexandra Suslina till Reuters
Hon påtalar att stridsvagnar och bomber används en gång och ger inte något tillbaka till ekonomin.
“BNP-tillväxten visar ju inte om man har spenderat pengarna på saker som är bra eller dåliga för ekonomin på sikt. Man har ju inte byggt skolor, sjukhus, vägar och annat, utan i stället gått från att vara en stat som ger sina medborgare någonting värdefullt till en stat som skapar död och förödelse i ett grannland”, säger Torbjörn Becker till Svenska Dagbladet.
Han är chef för Östekonomiska institutet vid Handelshögskolan i Stockholm och tycker att de officiella ryska siffrorna bör tas med en nypa salt.
Han menar dock att det finns en viss logik i att ekonomin växter snabbt när staten lägger så mycket pengar på kriget i Ukraina.
“Vi litar inte till hundra procent på rysk statistik, men att lägga så mycket pengar på kriget är ju en gigantisk finanspolitisk stimulans som fått ekonomin att växa”, säger han till SvD.
Växer även i år
Ryssland har bland annat höjt skatterna för att finansiera kriget och stora företag har slumpmässigt tvingats betala extra skatt när de gjort stora vinster, men till stor del har kriget finansierats av oljeexporten.
Internationella valutafonden, IMF, väntar sig att Rysslands ekonomi i år kommer växa snabbare än alla G7-länders ekonomier, men mindre än framväxande ekonomier i Europa.
I historien har militära utgifter stöttat tillväxt och IMF:s tillväxtprognos för Ryssland är 2,6 procent, vilket är mer en Rysslands eget ekonomiministeriums prognos på 2,3 procent.
Sedan 2022 har, enligt Vladimir Putin, över en halv miljon ryssar anslutit sig till landets försvarsindustri. Det visar på de ansträngningar som krävs för att upprätthålla kriget i Ukraina.
Militära investeringar kommer öka mer under 2024, Rysslands regering planerar en 70-procentig ökning av försvarsutgifterna som kommer utgöra 30 procent av statens utgifter och 6 procent av BNP, det skriver AFP.
Hög inflation och ränta
Rysslands ekonomiska återhämtning har följts av ökad inflation, den steg till 7,4 procent under 2023. Landets centralbank har höjt räntorna till 16 procent.
Rysslands arbetslöshet ligger på 3 procent, något som har pressat upp lönerna och ökat inflationstrycket.
Enligt Torbjörn Becker ger dock arbetslöshetssiffran en delvis missvisande bild av styrkan i den ryska ekonomin då den låga arbetslösheten delvis kan förklaras med att cirka en miljon ryssar har lämnat landet och hundratusentals har dött i kriget.
Läs mer: Rysslands ekonomi går bättre än EU Dagens PS
Reporter på Dagens PS med fokus på bland annat Life Science, hälsa och hållbarhet.
Reporter på Dagens PS med fokus på bland annat Life Science, hälsa och hållbarhet.