Den senaste tidens sabotage och det förvärrade säkerhetsläget i Östersjön sätter Sverige i en alltmer prekär situation. Regeringen har upptäckt omfattande skador på kritisk infrastruktur under ytan, och statsminister Ulf Kristersson beskriver läget som allt annat än stabilt.
Hotet i Östersjön: "Det råder inte fred i Sverige"
Mest läst i kategorin
”Sverige är inte i krig, men det råder inte heller fred”, sade Kristersson på Folk och Försvar-konferensen i Sälen. Samtidigt betonade han vikten av proaktiva insatser för att stärka såväl nationens som regionens säkerhet, vilket bland annat Aftonbladet rapporterat.
Bevis på tio skadade undervattenskablar
Regeringens sammanställning visar att tio undervattenskablar, inklusive en gasledning, har skadats sedan hösten 2023. Misstankarna riktas mot sabotage, vilket väcker oro för den kritiska infrastrukturen i Östersjön.
Carl-Oskar Bohlin (M), minister för civilt försvar, uppgav att nya släpspår på havsbotten upptäckts i närheten av en elkabel mellan Sverige och Litauen.
Bland annat det kinesiska fartyget Yi Peng 3 och oljetankern Eagle S, flaggad på Cooköarna, pekas ut som troliga ansvariga för skador på undervattenskablar mellan Sverige, Finland, Estland och Litauen.
Läs mer:
Ännu ett misstänkt sabotage mot undervattenskablar. Dagens PS
Kristersson lyfte även fram Sveriges strategiska roll i regionen. Landet har den längsta kustlinjen av alla östersjöstater, vilket medför ett särskilt ansvar för att skydda såväl infrastruktur som miljö.
Senaste nytt
Fördjupat samarbete
Regeringen har därför beslutat om ett fördjupat samarbete mellan Försvarsmakten och Kustbevakningen för att effektivisera informationsutbytet och snabba på insatser vid hotfulla situationer. Därutöver har Sverige ställt tre örlogsfartyg och ett övervakningsflygplan till förfogande för Natos insatser i regionen.
”Vi ser Östersjön som en central del av Europas säkerhet. Det är avgörande att vi agerar proaktivt och samarbetar med våra partners”, betonade statsministern.
Mer sanktioner mot “giriga” Ryssland
Samtidigt lyfte utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) fram vikten av stärkta EU-sanktioner mot Ryssland. Hon kritiserade landets skuggflotta, som använder undermåliga fartyg för oljetransporter och utgör en stor miljörisk för Östersjön.
”Den ryska girigheten, som handlar om att göda krigsekonomin till vilket pris som helst, sker på vår och andra länders bekostnad”, sade hon.
En ljuspunkt i den spända situationen är att Baltikum inom kort kommer att frigöra sig från beroendet av rysk och belarusisk elektricitet, enligt Carl-Oskar Bohlin. Det minskar regionens sårbarhet och förstärker dess motståndskraft mot framtida hot.
Ökat fokus på säkerhetsfrågor
Trots regeringens ansträngningar har interna säkerhetsfrågor kommit i fokus. Ulf Kristersson fick under presskonferensen frågor om sin säkerhetsrådgivare Henrik Landerholm, som vid upprepade tillfällen glömt säkerhetskänsligt material.
Statsministern försvarade Landerholm: ”Hade han inte varit lämplig, så hade han inte varit säkerhetsrådgivare”.
Det aktuella säkerhetsläget i Östersjön är en del av en bredare trend av hybridkrigföring i Europa, där sabotage, desinformation och ekonomiska påtryckningar används som vapen.
Varnar för Rysslands aggressivitet
Kristersson varnade för de långsiktiga konsekvenserna av Rysslands aggressivitet: ”Den ryska girigheten sker på vår och andra länders bekostnad”, sade han och manade till fortsatt samling kring Europas gemensamma värden och säkerhetsintressen.
Sverige står inför stora utmaningar, men regeringen signalerar beslutsamhet att stärka landets och regionens säkerhet.
Det är en kamp mot klockan, men en kamp som Kristersson är övertygad om att Sverige kan vinna.
Chefredaktör och ansvarig utgivare.
Chefredaktör och ansvarig utgivare.