Ett bygge i Värtahamnen väcker intresse långt utanför Stockholm. Här sker något som kan påverka klimatet och stadens energiförsörjning.
Här fångas koldioxid för framtiden – mitt i Stockholm
Linn Kolar
Uppdaterad: 26 apr. 2025Publicerad: 26 apr. 2025
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
Med hjälp av tryck, värme och en kemisk process liknad vid brödbak ska koldioxid fångas in från rökgaser.
Nu tas tekniken snart i bruk i full skala i Stockholm.
Ett lyft i hamnen
Vid kajkanten i Värtahamnen pågår just nu ett byggprojekt som sticker ut. Stockholm Exergi bygger en av världens största anläggningar för att fånga in biogen koldioxid från rökgaser.
När anläggningen tas i drift 2028, ska den varje år fånga in upp till 800 000 ton koldioxid, mer än hela Stockholms vägtrafik släpper ut under samma tid.
Koldioxiden omvandlas till flytande form och skickas vidare med fartyg till en permanent lagringsplats under Nordsjöns havsbotten. Där ska den, enligt plan, mineraliseras och bli en del av berggrunden.
Enligt Per Ytterberg, projektdirektör för Stockholm Exergi, är arbetet i full gång:
“Det känns fantastiskt bra. Det här är ett projekt som vi har jobbat med väldigt länge, ända sedan 2016 när biokraftvärmeverket i Värtan togs i drift så har det här varit en idé”, säger han till Ny Teknik.
ANNONS
Missa inte: Ny kärnkraft i Sverige – två giganter gör upp om miljardprojektet. Dagens PS
Få dagens viktigaste nyheter från Dagens PS. Prenumerera på våra nyhetsbrev.
Läs också: Bill Gates satsar stort på kärnkraft i Europa. Dagens PS
ANNONS
Senaste nytt
Från flis till fjärrvärme
Tekniken som används kallas bio-CCS och bygger på att fånga in koldioxid från förbränning av skogsrester, som flis, grenar och toppar.
Råvaran levereras till Värtahamnen där el och fjärrvärme produceras, men i stället för att koldioxiden släpps ut, fångas den in.
Rökgaserna leds in i en ny anläggning där de komprimeras och genomgår en kemisk process som skiljer ut koldioxiden.
Den omvandlas till flytande form och fraktas sedan vidare till lagring under havsbotten. Resultatet blir minusutsläpp, alltså att mer koldioxid tas bort från atmosfären än vad som släpps ut.
“Som att baka bröd”
ANNONS
Själva infångningsprocessen har också en oväntat vardaglig liknelse.
“I det första steget gör vi bakpulver, kaliumbikarbonat, och i den andra delen bakar vi bröd när vi sänker trycket och höjer temperaturen. Då frigörs koldioxid och man kan säga att vi skapar bubblorna i brödet”, säger Ytterberg.
Tidsschemat är ambitiöst men genomförbart, enligt honom.
“Vi har byggt ett tidsschema som har det flow vi måste ha. Det är ett anspänt men inte omöjligt tidsschema”, säger han.
Tre ben för finansieringen
Projektet har en prislapp på runt 13 miljarder kronor.
För att ro det i land bygger finansieringen på tre delar: statligt stöd, EU-stöd och intäkter från företag som köper koldioxidkrediter.
Staten bidrar med drygt 20 miljarder kronor i stöd via Energimyndighetens auktion för bio-CCS.
ANNONS
Dessutom har EU:s innovationsfond gått in med 180 miljoner euro, tack vare projektets potential att bidra till omställningen av Europas energisystem.
Företag som Microsoft har också tecknat avtal för lagring av flera miljoner ton koldioxid.
Läs även: Sverige först i världen med svanenmärkt diesel. Dagens PS
Läs även: Flygplatsen där passagerare checkar in två dagar före avgång. Dagens PS
Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Linn Kolar
Utbildad webbredaktör som nu studerar IT, media och design. Nu skribent på Dagens PS som bland annat bevakar världen och hållbarhetsfrågor.
Linn Kolar
Utbildad webbredaktör som nu studerar IT, media och design. Nu skribent på Dagens PS som bland annat bevakar världen och hållbarhetsfrågor.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
ANNONS