Dagens PS

Barnen tappar hoppet om klimatet

Barnen tappar hoppet om klimatet
Många barn och unga känner klimatoro – och färre tror att det kommer bli bättre (Foto: Lise Åserud/NTB/TT)
Matilda Habbe
Matilda Habbe
Uppdaterad: 16 dec. 2024Publicerad: 16 dec. 2024

Bara fyra av tio barn och unga mellan 12-18 år tror att vi kommer lösa klimatkrisen. Det är en märkbar minskning från 2020.

ANNONS
ANNONS

Mest läst i kategorin

Enligt en undersökning från föräldraorganisationen Våra barns klimat har andelen barn och unga som känner sig hoppfulla inför framtiden och dess klimat minskat från 51 procent år 2020 till 38 procent i år. 

Minskat har också andelen barn som känner att de kan vara med och påverka klimatet – från 65 procent till 48 procent. 

Samtidigt känner 6 av 10 barn klimatoro – något som påverkar deras syn på framtiden. Många tycker i sin tur att vuxenvärlden svikit, skriver Forskning.se

“Oron är en rimlig respons på klimatförändringarna, och en oro som under rätt förutsättningar kan leda till handling. Det viktiga är att validera den”, säger psykologen och forskaren Maria Ojala till Forskning. 

Vem bär ansvaret?

När det gäller ansvaret för att lösa klimatkrisen ser barnen mot politikerna – 46 procent anser att beslutsfattarna bär det största ansvaret. 25 procent anser i stället att ansvaret ligger hos företagen.

Klara Adolphson, styrelseordförande för Våra barns klimat, menar att politiken måste bli mer handlingskraftig för att ge unga en känsla av framtidstro:

“Beslutsfattare måste ta ansvar för barnen och klimatet och se till att det blir enkelt för alla att leva hållbart. Nu behöver vi en handlingskraftig politik som både ger framtidstro och skyndar på omställningen”, säger hon. 

Läs mer: Politikerna blundar – havet kan rädda klimatet. Dagens PS

ANNONS
ANNONS

Senaste nytt

Klimatoro som drivkraft

Men barns oro är inte bara passiv. Maria Ojalas forskning visar att barn redan i 11–12-årsåldern utvecklar strategier för att hantera sin klimatoro. 

En del tar aktiv ställning och engagerar sig, precis som Greta Thunberg gjorde när hon som 15-åring startade sin klimatstrejk.

Många hanterar sin oro genom att söka information, prata med vänner och genom att göra konkreta förändringar, som att sluta äta kött. 

“Bilden att barn bara är passiva offer stämmer inte riktigt. Unga är oroliga, men kan redan i 11–12-årsåldern hantera sin oro”, säger Ojala.

Bara en liten grupp, majoriteten pojkar, förnekar i sin tur att klimatet över huvud taget är ett problem. 

Så kan vuxna stötta

Maria Ojala ger ett gäng tips på hur vuxna kan hjälpa barn från 11 år och uppåt att hantera sin klimatoro på ett konstruktivt sätt:

  1. Validera oron: Lyssna och ta barnens känslor på allvar.
  2. Hjälp till med ord: Att sätta ord på oron gör den mer hanterbar.
  3. Uppmuntra handling: Visa barnen att deras insatser gör skillnad – inte bara som konsumenter utan som aktiva samhällsmedborgare.
  4. Lyft fram vuxna förebilder: Visa exempel på vuxna som faktiskt jobbar för klimatlösningar.
  5. Bygg hopp: Hjälp barn att se framsteg och skapa en positiv vision för framtiden.
ANNONS

Läs också: Studie: Därför värms jorden upp snabbare än väntat. Dagens PS

Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Matilda Habbe
Matilda Habbe

Bevakar i huvudsak privatekonomi och företagande.

Matilda Habbe
Matilda Habbe

Bevakar i huvudsak privatekonomi och företagande.

ANNONS
ANNONS

Senaste nytt

ANNONS
Spela klippet

Bostadsmarknad och framtiden för köpare – enligt analytikern

Efter en turbulent period präglad av stigande räntor och sjunkande priser börjar Sveriges bostadsmarknad visa tecken på återhämtning. År 2022 präglades av en kraftig nedgång i både bostadsförsäljningar och priser, till stor del drivet av de ökande räntekostnaderna. Men nu, med signaler om stabilisering och potentiella räntesänkningar framöver, börjar marknaden långsamt hitta tillbaka. Frågan är: […]