Klarar Europa Ryssland på egen hand?

Friedrich Merz, tyska CDU:s partiledare, hann inte mer än vinna nyvalet i Tyskland innan han konstaterade i tysk tv att ”Donald Trump bryr sig inte mycket om Europas öde”.

Merz konstaterade att han var osäker om Nato ”i sin nuvarande form” skulle existera vid toppmötet i juni, ”eller om vi kommer att behöva etablera en oberoende europeisk försvarsförmåga mycket snabbare”.

Sedan dess har USA ställt sig på Rysslands och Nordkoreas sida i att röta emot en FN-resolution kring Ukraina, påpekar The Economist som också hänvisar till hur USA drivit igenom en annan och för Ukraina sämre resolution i FN – med stöd av Ryssland och Kina.

“Säkerhetsarkitekturen som Europa har förlitat sig på i generationer är borta och kommer inte tillbaka”, skrev Anders Fogh Rasmussen, före detta generalsekreterare för Nato, i The Economist nyligen.

“Europa måste komma överens med det faktum att vi inte bara är existentiellt sårbara, utan också till synes ensamma”.

Franskt initiativ

Frankrikes president Emmanuel Macron har redan genomfört snabbt ihopkallade toppmöten med europeiska ledare och Frankrike och Storbritannien leder nu arbetet med att se över möjligheterna att skicka fredsbevarande styrkor till Ukraina.

Europa skulle behöva bilda 50 nya brigader, beräknar Bruegel, en Bryssel-baserad tankesmedja, för att ersätta de 300 000 man starka amerikanska trupper man uppskattar skulle utplaceras på kontinenten i ett krig.

Bruegel menar även att Europa skulle behöva 1 400 stridsvagnar för att hindra ett ryskt genombrott i de baltiska staterna.