Kina drar undan benen för sin egen tillväxt. Det menar analytiker som bedömer landets ekonomiska strategi som ofruktbar. Åtminstone mycket förvirrande.
Kinas ekonomipolitik: En gåta av ologiska beslut
Mest läst i kategorin
”Kinagåtan” är beteckningen, där den egentliga frågan lyder:
”Varför gör en nation som vill bli den dominerande ekonomin globalt så mycket för att inte nå dit?”
“Det är frågan”, säger Orville Schell, chef för Center for U.S.-China Relations vid The Asia Society i New York, till CNBC.
“Framförallt eftersom det är så ologiskt. När du har något bra på gång, varför slänger du det?”
Kina och kapitalet
Med det refererar Schell sannolikt till framstående entreprenörer som försvinner, en ny spionagelag som försvårar möjligheterna till affärer, kapital och investeringar som förskjuts från den privata sektorn till statsägda bolag, bara för att nämna några frågetecken.
Aspekter som tillsammans med liknande handlingar leder till förutsägbara resultat, konstaterar Yasheng Huang, professor vid MIT Sloan School, till CNBC.
”Ekonomin saktar ner, privata investeringar saktar ner. Det finns en enorm kapitalflykt”, säger han.
Enbart Xi?
Experter diskuterar nu om svaret ligger hos Xi Jinping, som styrt Kina sedan 2012, eller i själva identiteten hos det kommunistparti som styrt Kina sedan 1949.
Analytikerna påpekar även hur de åtgärder som nu sker är en kraftig kursändring i förhållande till hur landet från 1979 och framåt genomfört ekonomiska reformer.
Kina tillät då den privata sektorn att få en markant större roll och fick, som belöning, en massiv ekonomisk tillväxt och hundratals miljoner kineser lyftes ur fattigdom.
Kontroll och ideologi
Alla försök till svar hamnar förr eller senare hos diktatorn Xi.
Ryan Hass, chef för China Center i Brookings, understryker Xis “ideologiska stelhet och kontrollust” som “står i strid med den pragmatism vi såg under Kinas reforminriktade period.”
Konsekvensen?
“Kinas privata sektor, tidigare tillväxtmotorn för den kinesiska ekonomin, betalar konsekvenserna”, säger Hass till CNBC.
”Xis marxistiska vision innebär större kontroll över den privata sektorn, en växande roll för statligt ägda företag och industrier, strävan efter “gemensamt välstånd” genom omfördelning – allt detta kommer sannolikt att strypa tillväxten”, menar Kevin Rudd.
Rudd, idag Australiens ambassadör i USA, skrev under tiden vid Oxford sin doktorsavhandling om Xis världsbild.
Kina dementerar
Kinesiska tjänstepersoner försöker, samtidigt som de vägrar kommentera kritiken mot Xi, att dementera bilden av att Kinas privata sektor krävs.
“Kina främjar aktivt öppnande av hög standard, strävar efter att främja en företagsmiljö i världsklass som är marknadsorienterad, lagbaserad och internationaliserad och kommer att öppna sin dörr ännu bredare för världen”, sade rådgivaren Zhang Xinyu vid ett möte med utländska journalister nyligen.
De som vet ser ingen större trovärdighet i de påståendena.
“När Kina väl utvecklar inhemsk teknologi, de kommer att pressa ut utländska företag,” menar Liza Tobin vid Special Competitive Studies Project, en tankesmedja där man i flera år studerat Kina.
Relaterade artiklar:
Ny fastighetsbjässe i Kina på fallrepet – Dagens PS
Kina i träsket – står rekordlågt i kurs – Dagens PS
Ännu en bostadsbubbla spricker i Kina – Dagens PS
Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.
Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.