Kärnvapenhotet är ett reellt hot igen. Ryssland varnar att man kan använda taktiska kärnvapen i Ukraina och nya länder vill skaffa vapnen.
Kärnvapen – inte bara ett tomt hot längre
Torbjörn Karlgren
Uppdaterad: 13 jan. 2025Publicerad: 13 jan. 2025
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
”Dr Strangelove eller ”Hur jag slutade ängslas och lärde mig älska bomben” är en satirisk svart komedi som hade premiär 1964, regisserad av Stanley Kubrick och med Peter Sellers i tre huvudroller.
Den handlar om en amerikansk flyggeneral – Jack D Ripper – som under en rutinövning avfyra en kärnvapenbomb mot Sovjet.
I försvarshögkvarteret Pentagon samlas militärer, politiker, presidenten och en militär forskare, “Dr. Strangelove”.
Filmen blev en succé. I rollistan fanns ingen kinesisk och ingen sovjetisk diktator, ej heller någon narcissistisk amerikansk president med auktoritära ambitioner.
De har vi själva tillfört och gjort tillgängliga i närtid.
Rädslan växer
Nu är vi där, men på riktigt, påminner WSJ. Rädslan för en kärnvapenkonflikt växer när arsenalerna expanderar, allianserna skiftar och gamla fördrag upplöses.
1963 sade USA:s president John F Kennedy, mördad senare samma år, at kärnvapnen var ”den största möjliga faran” för mänskligheten.
I decennier hölls sedan situationen under någon typ av kontroll via tekniska utmaningar men framförallt genom avtal om vapenkontroll och någonstans en gemensam rädsla för att släppa loss domedagen.
ANNONS
Nu påminner WSJ om att en av de två kritiska pakterna mellan Ryssland och USA för att kontrollera kärnvapen, Intermediate-Range Nuclear Forces Treaty, redan har kollapsat och att New Start-fördraget, som satte än hårdare gränser för antalet utplacerade stridsspetsar, går ut i början av nästa år.
ANNONS
Senaste nytt
”Måste kapprusta”
På den vansinnets väg vi då är på säger höga tjänstepersoner i Washington nu till WSJ att USA måste vara berett att utöka sin kärnvapenstyrka för att avskräcka växande hot från Ryssland och Kina – vilket ökar potentialen för en ny kapprustning.
Det finns dessutom bedömningar att Kinas lager av kärnvapen kommer att fördubbla till år 2035.
De senaste uppskattningarna talar om att Kina har cirka 600 missiler som alla kan nå USA.
USA, Ryssland och Kina har alla interkontinentala kärnvapen som kan attackera från land, till sjöss och i luften och nå sina potentiella fiender.
Tidigare har ansträngningarna att begränsa kärnvapenhoten baserat sig på 1970 års avtal om icke-spridning av kärnvapen, NPT, undertecknat av 191 länder som förbundit sig att endera aldrig skaffa kärnvapen eller sträva efter nedrustning.
Fler länder satsar
Tre kärnvapenstater accepterade aldrig NPT och Nordkorea drog sig officiellt ur 2003.
ANNONS
Nu är dessutom Iran, enligt bedömare, månader från ett eget kärnvapen och Saudiarabien har sagt att man följer efter om så sker.
Turkiet har också sagt att man vill utveckla kärnvapen i ett läge där det blir en kapprustning på området i Mellanöstern.
Dessutom har röster i Sydkorea höjts för att landet ska skaffa kärnvapen som svar på hoten från Nordkorea.
Ryssland varnar väst med kärnvapenkrig – igen. Dagens PS
Så kan en rysk kärnvapenattack se ut. Dagens PS
“Iran nära kärnvapen”. Realtid
Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Torbjörn Karlgren
Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.
Torbjörn Karlgren
Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
