De svenska förklaringarna till kabelbrottet mellan Sverige och Lettland håller inte. Nu sågar finska sjöfartsexperter utredningen.
"Inte möjligt" – sågar svenska myndigheter
Torbjörn Karlgren
Uppdaterad: 11 feb. 2025Publicerad: 11 feb. 2025
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
”Dåligt sjömanskap” är vad svenska myndigheter förklarar kabelbrottet mellan Sverige och Lettland 21 januari med.
Inget tyder på att kabelbrottet berodde på sabotage, förklarar Åklagarmyndigheten.
Säpo har utrett ärendet som grovt sabotage men nu avfärdas de misstankarna.
”Utredningen Visar nu tydligt att det inte rör sig om ett sabotage. Det är fastställt att en kombination av väderläget samt brister i utrustning och sjömanskap bidrog till kabelbrottet”, säger åklagare Mats Ljungqvist på riksenheten för säkerhetsmål i ett pressmeddelande.
Den förklaringen sågas av ett antal professionella inom sjöfart i en artikel hos finska Yle.
De pekar på flera oklarheter och menar att ”dåligt sjömanskap” närmast är en förolämpning mot sjöfarten.
”Mycket beklagligt”
”Det är mycket beklagligt att sjöfarten har fått dåligt rykte på grund av det här”, säger pensionerade sjökaptenen Markku Mylly till Yle.
Mylly har tidigare varit chef för Europeiska sjösäkerhetsbyrån, Emsa.
ANNONS
Att ha sönder så här många kablar genom olyckshändelser ska helt enkelt inte vara möjligt.
”En gång är möjligt, två gånger inte troligt och tre eller fler – aldrig i livet”, hävdar Mylly.
Inte heller Magnus Winberg, sjökapten och lektor i navigation, tror på förklaringen. Att kabelbrotten i Östersjön skulle bero på dåligt sjömanskap, är en förklaring han inte köper.
”Då har nog sjömanskapet raserats betänkligt under de två senaste åren och det låter inte så där väldigt troligt”, säger Winberg.
ANNONS
Senaste nytt
”Extremt osannolikt”
Sjöfartsexperterna pekar på att om ankarkättingen på ett fraktfartyg börjar falla ut okontrollerat, så uppstår alltid gnistregn och tjock rostdimma. Det är ”extremt osannolikt” att man inte skulle lägga märke till det ombord, eftersom det blir ett kraftigt buller som hörs i hela fartyget, påpekar de.
”Det hade varit intressant att veta hur mycket av ankarkättingen som tillåtits löpa ut. Och hur fick de upp ankaret igen och fick det att sitta fast om alla bromsar och spärrar fallerat”, undrar en tidigare styrman hos Yle.
Änden av kättingen sitter inte hårt fast i fartyget. Det är gjort så att det ska lossna av säkerhetsskäl, skriver Yle.
Enligt Markku Mylly tyder mycket på att någon satt på bromsen som håller kättingen på plats, så att fartyget kunnat segla vidare med ankaret släpandes efter.
ANNONS
”Det är svårt för mig att förstå hur de säger att det är ett misstag. Om man har seglat på fartyg så vet man vad som kommer att hända om ankaret går ut”, konstaterar Mylly.
Väder ingen hållbar förklaring
Inte heller påståendena om hård sjögång som orsak håller, menar de Yle intervjuat.
”Det var vind 8-9 meter per sekund. Det har ingen påverkan på sådana stora fartyg”, slår Markku Mylly fast.
Magnus Winberg menar också att det är orimligt att fartyget Vezhen ska ha kört hela natten utan att märka att ankaret släpade efter.
Markku Mylly undrar nu varför den svenska polisen inte från början tagit hjälp av professionellt sjöfolk – och pekar på en annan aspekt.
”Det är helt klart att extern påverkan har orsakat att fartygen gjort vad de har gjort. Det kan inte hända 4-5 gånger nära kablar under 15 månaders tid på ett så litet sjöområde. Varför hände det inte tidigare?”
Kabelmysteriet i Östersjön fortsätter – ryska kablar kapade. Dagens PS
Nato spänner musklerna – inkopplat i kabelkriget. Dagens PS
ANNONS
Hotet i Östersjön växer – ett angrepp på internets ryggrad. Realtid
Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Torbjörn Karlgren
Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.
Torbjörn Karlgren
Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS