Dagens PS

Homo Stupido - hur korkade är vi egentligen? 

Författaren bakom bland annat storsäljaren Sharkonomics har släppt sitt nya bok Homo Stupido. En bok som kanske är aktuella än någonsin.
Författaren Stefan Engseth, som skrivit bland annat storsäljaren Sharkonomics, har släppt sin nya bok Homo Stupido. En bok som kanske är mer aktuell än någonsin med tanke på världsläget (Foto: Montage Stefan Engseth)
Mikael Gullström
Mikael Gullström
Uppdaterad: 07 feb. 2025Publicerad: 07 feb. 2025

Att bevaka nyhetsflödet kan ge känslan av att mänskligheten är på väg rakt in i sin egen undergång. Krig, miljöförstöring och teknologisk utveckling som vi knappt förstår. Recension: Homo Stupido av Stefan Engseth.

ANNONS
ANNONS

Mest läst i kategorin

Allt tycks eskalera i en riktning vi inte kan kontrollera. Men är detta ett nytt fenomen, eller har det alltid varit så här?

Befriande att sätta tänderna i Homo Stupido

Därför var det befriande att sätta tänderna i Homo Stupido, en bok som inte bara dissekerar mänsklighetens dårskap utan också försöker förstå den ur ett evolutionärt perspektiv. Är vår benägenhet att upprepa samma misstag en slump, eller är den djupt rotad i vår biologi?

Har vi ens förmågan att lära oss av historien, eller är vi dömda att ständigt snubbla över samma hinder?

Bakom boken står Stefan Engseth, entreprenör, framtidstänkare och författare med en förmåga att ställa de där frågorna som får oss att omvärdera det vi trodde vi visste.

ANNONS

Senaste nytt

Humor, forskning och tankar kring människans natur

Med en blandning av humor, forskning och skarpa observationer granskar han människans paradoxala natur – hur vi kan vara både genier och idioter på samma gång.

Genom att analysera vår historia, vårt språk, våra konflikter och våra val, tar Engseth med läsaren på en resa genom mänsklighetens mest absurda och självdestruktiva beteenden.

Så vad är slutsatsen? Är vi dömda att förbli dumma, eller finns det en väg ut ur vår egen dårskap? Homo Stupido lämnar oss med både insikter och nya frågor – och kanske, en strimma hopp om att vi kan bli smartare än vi varit hittills.

ANNONS

Här bjuder vi på första kapitlets insikter:

Krig, konkurrens och mänsklig dårskap

Sedan livets uppkomst har utveckling skett genom anpassning till konflikter och konkurrens. Våra förfäder tvingades tävla om resurser och partners, vilket drev på den evolutionära processen.

Biologen Thomas Mailund menar att “det enda sättet att stoppa konkurrens är att stoppa livet”. Det är en obekväm sanning: vi är genetiskt programmerade att konkurrera, och denna drivkraft har både skapat och förstört civilisationer.

Men har vi kommit till en punkt där konkurrens blivit farligare än nyttig? Krig har varit en konstant i mänsklighetens historia, men i en värld där kärnvapen och AI-drivna vapen blivit en realitet, kan fortsatta konflikter leda till självutplåning.

Det enda sättet att stoppa konkurrens är att stoppa livet

Thomas Mailund

Engseth argumenterar för att vi måste börja se fred som en evolutionär nödvändighet – ett logiskt val snarare än en naiv utopi.

Några länder har redan börjat tänka annorlunda. Costa Rica och Bhutan har avskaffat sina militärer och satsat på fredliga signaler.

Professor Isak Svensson beskriver det som att “ta av sig hjälmen” – en sårbarhet som kan ses som en styrka snarare än en svaghet.

ANNONS

Språk och separation – därför förstår vi inte varandra

Språket är en av mänsklighetens största prestationer, men också en källa till splittring. I dag talas omkring 7 000 språk i världen, vilket gör oss unika i djurriket. 

Homo Stupido spekulerar i att denna mångfald kan ha uppstått som en del av vår benägenhet att skapa konflikter. Genom att tala olika språk har vi förstärkt idén om “vi och dem”.

Språk lämnar inga fossila spår

Magnus Enquist

Även inom forskarvärlden är språkets utveckling en gåta. Paleontologen Magnus Enquist konstaterar att “språk lämnar inga fossila spår”, vilket gör det svårt att förstå exakt hur det uppstod.

Men oavsett hur det gick till, har språkets evolution lett oss till en punkt där vi ofta talar mer än vi lyssnar – och där missförstånd kan leda till splittring och konfrontation snarare än samarbete.

Sex och människans besatthet

Sex har varit en avgörande drivkraft för evolutionen, men Stefan Engseth menar att vi låter denna biologiska funktion dominera våra tankar på ett sätt som ibland blir destruktivt.

Om vi ägnade ens en bråkdel av den tid vi tänker på sex åt att lösa klimatkrisen, skulle världen se annorlunda ut.

Stefan Engseth
ANNONS

Samtidigt är sex en av de aspekter där människor avviker mest från andra arter. I djurriket är reproduktion en fråga om artens överlevnad, medan människor har utvecklat ett sexuellt beteende som ofta är skilt från fortplantning.

Detta har lett till både kulturell rikedom och problematiska experiment, däribland försök att skapa hybridvarelser mellan människor och djur.

Vad som tidigare var enbart science fiction kan nu vara tekniskt möjligt genom genredigering och andra vetenskapliga framsteg.

Frågan är: har vi moralisk kapacitet att hantera den makt vi nu har över biologin?

Är människan för dum för sina egna uppfinningar?

Teknologin har alltid varit en central del av mänsklighetens framsteg, men vi står nu inför en paradox: vi skapar verktyg som är smartare än vi själva.

AI, genetisk ingenjörskonst och avancerade datorsystem har potential att förändra världen i grunden – men vi riskerar att förbli för dumma för att förstå och hantera dem.

Stephen Hawking varnade för att AI kan bli mänsklighetens undergång om vi inte kontrollerar dess utveckling. Samtidigt menade han att vi bara skrapat på ytan av vår förståelse av universum.

Problemet är att vårt språk och våra mentala verktyg kan vara för primitiva för att kommunicera dessa insikter på ett effektivt sätt.

ANNONS

Ian Tattersall uttrycker det enkelt: “Hur kan Homo sapiens vara både briljant och idiotisk på samma gång?” Den frågan är central för Engseths resonemang i Homo Stupido.

Framtiden: Kan vi bli mindre korkade?

Om vi ska överleva de kommande århundradena måste vi förändras. Engseth föreslår en rad strategier för att göra oss mindre korkade:

  1. Erkänn att vi är dumma – bara genom att acceptera våra brister kan vi arbeta med dem.
  2. Sluta försöka vara smarta hela tiden – lyssna och ifrågasätt snarare än att hävda din egen kunskap.
  3. Var lika nyfiken som ett barn – de som ställer frågor lär sig mer än de som tror sig veta allt.
  4. Se kunskap som färskvara – var öppen för att dina sanningar kan bli inaktuella.
  5. Utmana ditt vetande – utvecklingen drivs av de som vågar tänka annorlunda.

Han argumenterar också för att vi bör förändra utbildningssystemet. I stället för att enbart undervisa om historien, borde vi utbilda barn i hur de kan skapa framtiden.

Det är genom nytänkande och kreativa lösningar vi kan undvika att upprepa de misstag som lett oss hit.

Dårskap som en evolutionär strategi

Människans historia är en berättelse om både briljans och dumhet. Vi har rest till månen men kan inte lösa världssvält.

Vi har byggt avancerade teknologier men står inför klimatkatastrofer som vi själva orsakat. Engseth menar att vår dumhet inte är en tillfällighet, utan en inbyggd del av vår arts strategi för att överleva och utvecklas.

ANNONS

Men frågan är: kan vi fortsätta att vara dumma och ändå överleva? Eller har vi nått en punkt där vi måste välja en ny väg – en väg bort från dårskap, och mot en mer hållbar framtid?

Svaret ligger hos oss själva.

Läs mer:
Funktionell dumhet i dagens ledarskap. Dagens PS
Psykedeliska svampar alternativ för stressade chefer. Dagens PS

Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Mikael Gullström
Mikael Gullström

Chefredaktör och ansvarig utgivare.

Mikael Gullström
Mikael Gullström

Chefredaktör och ansvarig utgivare.

ANNONS
ANNONS

Senaste nytt

ANNONS