Färre fängelser och kortare straff. Nederländernas väg inom kriminalvården. Så här har de lyckats, i jämförelse med Sveriges allt hårdare tag.
Här är tre av fyra fängelser stängda
Mest läst i kategorin
Nederländerna är ett land Sverige ofta jämförs med internationellt på grund av en rad likheter länderna emellan.
De gäller dock inte kriminalvården.
Medan den svenska regeringen har som ambition att låsa in så många som möjligt, så länge som möjligt, för så många brott som möjligt, har Nederländerna de senaste decennierna gått åt andra hållet.
Fotboja och samhällstjänst
Istället för att slå rekord i fängelsebyggen, som Sverige, har man monterat ner fängelser, och i högre grad satsat på elektroniska fotbojor och samhällsarbete av olika slag.
Antalet fängelseplatser är i dag en fjärdedel av vad det varit och runt om i landet har fängelser blivit hotell, kulturcentrum, flyktingförläggningar eller hittat andra ändamål.
Legala rymningar, typ
I något fall har man byggt vidare på den gamla identiteten.
Boschpoort-fängelset i Breda gör numera succé bland turister som köar dit för att få delta i utbrytarspelet Prison Escape.
I Sverige planerar Kriminalvården på högerregeringens uppdrag istället för ett tredubblat antal inlåsta fångar.
Ambitionen är att gå från dagens 9 000 platser på anstalter och häkten till att ha plats för 27 000 fångar om tio år.
”Tänker inte långt”
”Problemet är att politiker som kräver hårdare straff och fler fängelser, ofta inte tänker på vad som händer när de intagna kommer tillbaka till samhället igen”, varnar André Klip, kriminolog och juridikprofessor i Maastricht, i SvD.
I Nederländerna undviker man korta fängelsestraff och prioriterar istället snabba domar, ibland inom timmar.
Man lägger även resurser på konfrontation med offer och elektronisk övervakning.
Grova brott leder däremot till fängelsestraff som är ”tillräckligt långa2 för att man ska kunna arbeta med rehabilitering, helst 1 till 2 år.
”Fängelser en grogrund”
Det finns en självklar orsak, enligt det nederländska synsättet, på varför man inte ska ha människor i fängelse alltför länge.
Det främsta är att brottslingar bara möter brottslingar på kåken.
”Om det finns en grogrund för ny brottslighet så är det det traditionella fängelset”, säger Jemuel Lampe till SvD.
”Där lär man sig fel saker av varandra”.
Jemuel Lampe är själv exfånge men driver i dag rosteriet Zuivere Koffie och flera kaféer i Amsterdam.
Dessutom driver Lampe fängelsebageriet Jailbird i fängelserna Westzaan och Nieuwegie samt äger varumärket Guiltea inom té, som tillverkas av fångar i kvinnofängelset i Nieuwegie.
Tre procent återfall
När det gäller återfall är den nederländska siffran 38 procent.
I Sverige har den legat på 40 procent relativt konstant det senaste decenniet, efter att under 1990-talet, med lägre straff, ha sjunkit.
I Jemuel Lampes företag arbetar före detta fångar. Så här långt har 136 tidigare dömda fått anställning hos honom.
”Av dem har bara tre procent gått tillbaka till sina gamla, kriminella liv”, säger Lampe.
”Det vi gör är som ringar på vattnet. Det sprider sig genom samhället och förändrar förhoppningsvis synen på hur vi ska umgås med brottslingar och hur nya brott ska förhindras”.
Läs mer:
Glöm fastighetskrisen: Här är det byggboom. Dagens PS
Larmet: Våldet ökar på fängelserna. Dagens PS
Tidö-avtalet kräver 16 nya fängelser. Dagens PS
Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.
Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.
Ett bra avtal kan hjälpa dig och kunden att reda ut en eventuell tvist, men det bästa är att se till att vara så överens i avtalet att en tvist aldrig uppstår. Med Unionen Egenföretagare kan du får hjälp att skriva korrekta och trygga avtal.