Två år av krig. Två år av sanktioner. Ändå blomstrar rysk ekonomi. Här är en av anledningarna.
Här är länderna som göder Putins kassa i smyg
Mest läst i kategorin
I krig och kärlek är allt tillåtet, brukar det sägas.
Gemensamt för dessa skeenden är att de sällan följer den dramaturgi som man tänkt.
En devis som dessvärre stämmer allt för väl in på krigsapparaten Ryssland. Då, i februari 2022, när landet invaderade Ukraina, och väst satte hårt mot hårt, framstod strategin som så självklar.
Strikta sanktioner skulle omedelbart införas och metodiskt värka ut de ryska reserverna, oligark för oligark – rubel för rubel.
Kriget skulle få ett slut. Ridå.
Sanktionerna biter inte
Nu blev det ju inte så.
Istället fortsätter den ryska ekonomin enträget att växa med en årlig takt på 4 procent under det andra kvartalet. En utveckling som inte bara ligger i linje med det vi kunnat läsa under året som gått, utan även säger oss att sanktionerna från väst inte tycks bekomma Ryssland nämnvärt.
Tvärtom planerar landet för årtionden av västerländska sanktioner framöver.
Åtminstone om vi ska tro Dmitrij Birichevsky, en hög tjänsteman i utrikesministeriet, som uttalade sig i frågan i förra veckan.
Men varför?
Mystiska mellanhänder
En förklaring kan vara de mellanhänder som av en händelse kommit in i leken sedan kriget i Ukraina bröt ut, och sanktionerna förbjöd europeiska företag att handla med Ryssland.
Det menar The Economist, som bland annat pekar ut Kazakstan som en möjlig spelare på rysk planhalva.
Med endast ett femtiotal företag och en produktionskapacitet på närmare 100 miljoner dollar under 2021, ser Kazakstan ut att ha fyllt tomrummet från väst.
Under 2023 uppsteg deras export till Ryssland till 298 miljoner dollar. En siffra som kan ställas mot 40 miljoner dollar under 2021.
Indirekt handel med förbjudna varor
Steg kraftigt gjorde även elektronikimporten från Europa, som klev upp från 273 miljoner euro till 709 miljoner euro, vilket givetvis kan få en vän av ordning att fundera.
Kazakstan är dock inte det enda landet, vars handel med Ryssland och Europa gått framåt sedan invasionen 2022.
Även länder som Armenien, Azerbajdzjan, Georgien och Turkiet har gjort liknande framsteg. Denna indirekta handel omfattar förbjudna varor som elektronik och maskiner.
Exporten från EU till dessa länder ökade med 46 miljarder euro under 2023, en ökning med 50 procent jämfört med 2021.
En anmärkningsvärd ökning även det, som motsvarar tre fjärdedelar av minskningen av Europas export till Ryssland, från 2021 till 2023.
Drar nytta av kriget
Exakt hur detta gått till, och vilka europeiska företag som följer, konstra kringgår, sanktionerna har dock visat sig svårt att klarlägga.
Inte minst sedan vissa exportörer i Turkiet och Centralasien inte tycks “ha någon aning” om var varorna de skickar kommit ifrån, konstaterar The Economist.
Tydligt är dock att ekonomierna i Centralasien och Kaukasus ser ut att dra nytta av kriget, och att deras kassa – precis som Putins – växer.
Läs mer:
Zelenskyj avslöjar: Skapar buffertzon i Ryssland. Dagens PS
Redaktionschef på Dagens PS som bland annat bevakar världen, företag och privatekonomi.
Redaktionschef på Dagens PS som bland annat bevakar världen, företag och privatekonomi.