Lars Calmfors, professor emeritus i internationell ekonomi vid Stockholms universitet, kan tänka sig att upprustningen av försvaret finansieras med höjd skatt på kapitalinkomster men även en skatt på fastigheter.
Han vill finansiera försvaret med fastighetsskatt
Ola Söderlund
Uppdaterad: 20 feb. 2025Publicerad: 20 feb. 2025
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
“Det sistnämnda förespråkade jag för några år sedan med motiveringen att de som har de mest värdefulla fastigheterna har mer att förlora ekonomiskt i krig. Det var inte så populärt, men jag tycker fortfarande att det är en vettig idé”, säger Lars Calmfors i en intervju med TT.
Tror på kombo av tre saker
Han anser dock att det behövs en kombination av tre saker för att finansiera upprustningen av försvaret: utgiftsneddragningar, vissa skattehöjningar och lån.
I likhet med andra ekonomer bedömer han att Sverige måste göra svåra val och tuffa prioriteringar när mer pengar nu ska satsas på försvaret.
Anslagen till det militära försvaret uppgår till 138 miljarder kronor för 2025, uppger TT och konstaterar att försvarsanslagen ska utgöra 2,6 procent av landet BNP år 2028 enligt det försvarsbeslut som fattades innan jul.
ANNONS
Senaste nytt
Donald Trump går längst
Det beräknas bli 173 miljarder kronor, men den siffran förefaller redan vara överspelad, skriver nyhetsbyrån och förklarar att det beror på att det i Nato nu talas om budgetar på 3,5 procent av BNP, och USA:s president Donald Trump anser att försvarsanslagen bör ligga på 5 procent av bruttonationalprodukten.
Frågan är hur Sverige ska ha råd med det.
“Enligt ekonomisk teori är det rätt och riktigt att låna i en situation när man har temporärt höga utgifter”, säger John Hassler, professor i makroekonomi vid Stockholms universitet, till TT.
ANNONS
Skära ner eller öka utgifterna
“Och är det inte vettigt att låna till det här, då måste vi finansiera det. Enkelt uttryckt är det bara två saker man kan göra – skära ner på andra utgifter eller öka skatterna”, säger Hassler.
Lars Jonung, professor emeritus i nationalekonomi vid Lunds universitet, vill inte se någon svensk Doge men tror att det går att göra stora besparingar i offentliga sektorn till förmån för försvaret. Och han slår fast att det är politikers uppgift att prioritera.
Säger nej till att låna till försvaret
Jonung avvisar helt tanken på att låna pengar för att bekosta försvaret, däremot är även han öppen för vissa skattehöjningar.
“Vi ska inte låna mer än vi redan gör. Ökade försvarsutgifter är en form av konsumtion och inte investeringar, och det ska vi inte vältra över på barn och barnbarn”, säger Jonung.
Lars Calmfors håller med om att det offentliga sektorn kan effektiviseras, men det är inte så enkelt, konstaterar han samtidigt.
Drabbar i slutändan kommunerna
Han pratar också om det så kallade reformutrymmet. En ökning av anslaget till försvaret med 1 procent av BNP skulle ta två års utrymme i anspråk. En sådan finansiering vore väldigt problematisk menar han, eftersom det skulle slå hårt bland annat mot kommunerna, som inte skulle kunna få kompensation för kostnadsökningar.
Läs även: Försvarsmakten satsar stort – ska bli bäst i världen Dagens PS
ANNONS
Läs mer: Finansinspektionens nya uppdrag – stärker försvaret Dagens PS
Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Ola Söderlund
Utbildad journalist med 35 år i yrket och med gedigen erfarenhet från kvällspress, lokaltidningar, den kristna tidningen Dagen och Sveriges Radio. Bevakar i huvudsak börs- och finansmarknaden för Dagens PS.
Ola Söderlund
Utbildad journalist med 35 år i yrket och med gedigen erfarenhet från kvällspress, lokaltidningar, den kristna tidningen Dagen och Sveriges Radio. Bevakar i huvudsak börs- och finansmarknaden för Dagens PS.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS