Försvarets materiel cirkulerar i den undre världen. Gängkriminella har fått tillgång till vapen från försvaret – genom insiderkontakter.
Försvarets vapen i händerna på kriminella: "Har en kille på insidan"
Mest läst i kategorin
Svenska gängkriminella och misstänkta terrorister får tag på ammunition från Försvarsmakten – som påstås komma från personer på insidan, rapporterar Svenska Dagbladet.
I filmer som tidningen tagit del av syns ammunition som används av Hemvärnet och försvarets standardvapen, AK-4 och Pistol 88.
Infiltration av försvaret
En avhoppad gängkriminell bekräftar för SvD att brottsnätverken har interna kontakter inom Försvarsmakten.
“Vi har en kille på insidan,” säger han och fortsätter:
“Det var även prat om att vi kunde bryta oss in i kontaktens lägenhet för att sno hans vapen. Men det gjorde vi aldrig”.
Uppgifterna stärks av en erfaren poliskälla, som ser det som troligt att gängen har infiltratörer inom försvaret.
“Vår grundhypotes är att gängkriminella har personer på insidan hos Försvarsmakten”.
Senaste nytt
Militär ammunition i kriminella händer
Militär ammunition har spårats till mord och mordförsök i Sverige.
Enligt Nationellt forensiskt centrum (NFC) användes försvarets patroner vid ett mord i Malmö 2018 och har förekommit i flera andra brott.
Automatkarbin 4 (Ak 4)
Automatkarbin 4 (Ak 4) är ett eldhandvapen som har använts av Försvarsmakten sedan 1960-talet. Vapnet är helautomatiskt och kan skjuta både patronvis och med automateld. Det är rekyldrivet med halvreglad mekanism och fördröjd med låsrullar. Under början av 2000-talet moderniserades Ak 4 genom att de öppna riktmedlen avlägsnades och en fästskena av typen Mil-Std-1913 (picatinny rail) samt ett rödpunktsikte från Aimpoint tillfördes. Den moderniserade versionen, Ak 4 B, är idag huvudbeväpning för Hemvärnets personal
Pistol 88
Pistol 88 kännetecknas av att den är lätt att hantera och har en hög användar- och funktionssäkerhet. Utvecklad och tillverkad av Glock i Österrike har den snabbt blivit en av de mest köpta tjänstepistolerna i världen. Pistol 88 är halvautomatisk med kort piprekyl och vipplåsmekanism. När pistolen lanserades av Glock i början av 1980-talet var den en av de första pistolerna vars stomme var tillverkad av polymer (plast). Den hade även andra unika egenskaper, däribland avsaknaden av en yttre säkringsomställare. Pistolen var konstruerad med ett antal inbyggda säkringsfunktioner som successivt upphävdes då skytten tryckte på avtryckaren.
Källa: Försvarsmakten
En anonym källa med “god insyn i försvarets vapenanvändning inom försvaret” kommenterar den ammunition som syns i videomaterialet:
“Det är en kraftig 9 millimeters ammunition som visas upp. De var förbjudna i USA på grund av deras kraft”.
Försvarsmakten har i ett mejlsvar till SvD bekräftat att ammunitionens utseende stämmer överens med deras materiel, men vill inte kommentera påståendena om infiltratörer inom myndigheten.
De hänvisar istället till Polisen.
Vapen till terrormisstänkta
Att svensk militär ammunition sprids utanför myndighetens kontroll är inte enbart ett problem kopplat till gängkriminalitet. Även misstänkta terrorister har kommit vapen.
Vid ett tillslag mot en moské i Tyresö i mars förra året, där fyra unga män greps misstänkta för förberedelse till terrorbrott, hittades militär ammunition bland deras vapen.
En vapenexpert inom försvaret beskrev i förundersökningen skillnaden mellan militär och civil ammunition:
“Tändhattarna är skyddade av ett lack för att inte fukt skall kunna tränga in, samt hårdare tändhattar. Vilket betyder att de i civila vapen kan klicka om inte hårdare fjädrar sätts i vapnen”.
I den buggade källarmoskén i Tyresö spelades ett samtal in mellan två av de misstänkta:
“Det här är militärkulor jag har fått från svenska militären. De här kommer aldrig klicka i ditt face”.
Läs även: Så hanterar kriminella pengar – med statens tillstånd. Dagens PS
Läs även: M: Utvisa gängkriminella – oavsett dom. Dagens PS
Utbildad webbredaktör som nu studerar IT, media och design. Nu skribent på Dagens PS som bland annat bevakar världen och hållbarhetsfrågor.
Utbildad webbredaktör som nu studerar IT, media och design. Nu skribent på Dagens PS som bland annat bevakar världen och hållbarhetsfrågor.