Sverige är fortsatt i världstopp i forskning och utveckling. Nu har Vetenskapsrådet rett ut vad vi får för resultat av satsningarna.
Forskning: Sverige kvar i världstoppen
Mest läst i kategorin
Ännu en Leif Östling-variant. Du vet på vilket tema. Det handlar om vad vi ”egentligen” får för pengarna och i det här fallet när det gäller forskning.
Sverige tillhör de länder som lägger mest på forskning och utveckling, FoU, i förhållande till landets BNP.
Men vad blir utfallet? Det har Vetenskapsrådet rett ut i rapporten ”Forskningsbarometern”.
Där konstaterar man inledningsvis att Sverige är ett av de fem OECD-länder som satsar mest på FoU i förhållande till sin BNP.
Vi är också ett av de fem länder som har störst andel forskare i befolkningen.
Sexa i publiceringar
När det gäller utfallet av FoU-satsningarna hamnar vi däremot lite längre ned, enligt de två mått Forskningsbarometern använder.
Sett till antal publikationer per tusen invånare, ett slags mått på forskningens ”produktivitet”, hamnar vi på sjätte plats efter Danmark, Schweiz, Australien, Norge och Island – men med länder som USA, Kina och Storbritannien bakom oss.
Det andra måttet är andelen ”högciterade publikationer”, ett sätt att mäta vilket genomslag forskning får.
Här hamnar Sverige på ett genomslag på 11 procent, en procentenhet lägre än noteringen i förra mätningen, 2017.
Därmed är vi fortfarande över världsgenomsnittet men inte på toppländernas nivå.
De ligger i topp
I den rankingen toppar Storbritannien, Nederländerna, Schweiz, Australien och Luxemburg, med ett citeringsgenomslag på 13-14 procent.
Det här ska man dock inte dra för stora växlar på, enligt Karin Tegerstedt, analytiker hos Vetenskapsrådet, hos Curie.
”USA, som är en stor forskningsnation, har tappat mer. Det har också länder som är jämförbara med Sverige, som Nederländerna, Schweiz och Danmark. Att många länder minskar i citeringsgenomslag beror till stor del på att Kina har ökat sin andel högciterade publikationer”, sammanfattar hon.
Kina publicerar mest
Kina är det land i världen som publicerar flest vetenskapliga artiklar per år. Landet har satsat stort på forskning och har under de senaste 25 åren ökat sin vetenskapliga produktion dramatiskt.
Mellan 2017 och 2021 växte Kinas publikationsmängd med 75 procent, men det förklaras till stor del av samarbets- och citeringsmönster, enligt Karin Tegerstedt.
På svenska publikationer är i snitt hälften av författarna svenska, på kinesiska är 90 procent av författarna från Kina.
Samarbetar med varandra
”Kinesiska forskare samarbetar nästan bara med kinesiska forskare och citerar till största del andra kinesiska forskare. När Kina då ökar antalet publikationer så mycket som de gör börjar en stor andel av citeringarna också gå till Kina. Det innebär att andra länder tappar eftersom världsgenomsnittet alltid är tio procent”, förklarar Segerstedt.
”Har en tydlig idé”
Utmärkande för de forskningsnationer som är mer framgångsrika än Sverige är att de har en tydlig idé om hur de ska nå högt vetenskapligt genomslag eller vetenskapliga genombrott, menar Mats Benner, professor i forskningspolitik i Lund.
”De har en uppfattning om vad som driver kvalitet i forskning. Robusta system för att följa upp om det som görs driver kvalitet, och har justerat organisation och finansiering därefter”, säger Mats Benner.
”I Sverige är det mer tro och övertygelse än evidens vad gäller frågor om kvalitet och vetenskapligt genomslag”, hävdar han.
Läs mer:
Hotet mot vetenskapen: “Som ett muterat virus”. Dagens PS
Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.
Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.