Fyra av tio svenska forskare och universitetslärare har utsatts för hot eller trakasserier i sitt jobb – och mest från ett överraskande håll.
Forskare hotas och trakasseras av sina kollegor
Torbjörn Karlgren
Uppdaterad: 20 feb. 2025Publicerad: 20 feb. 2025
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
En ny studie, den första i sitt slag i Sverige, har kartlagt hot och trakasserier i forskarvärlden.
Rapporten bygger på en enkätundersökning med 3 000 svarande och är gjord av Nationella sekretariatet för genusforskning vid Göteborgs universitet i samarbete med Sulf, Sveriges universitetslärare och forskare, och SUHF, Sveriges universitets- och högskoleförbund.
Studien visar att hot och trakasserier är ett vanligt problem bland forskarna. Fyra av tio forskare och universitetslärare har någon gång blivit utsatta för det i sitt arbete.
Något oväntat kommer tre fjärdedelar av angreppen från deras egna kolleger och från studenter, rapporterar forskningstidskriften Curie.
Hälften från studenter
Studenter står för hälften av de fall där forskare och lärare hotas och trakasseras. Den näst vanligaste gruppen är kollegor på samma institution.
Vanligast är att angreppen sker via e-post med direkta konfrontationer som det näst vanligaste och påhopp i sociala medier som nummer tre.
Den nya rapporten hävdar att stress, hög arbetsbelastning och brist på resurser skapar en grogrund för konflikter och missförstånd som kan växa till hot och trakasserier.
”Jag uppfattar att lärare med ensamansvar för kurser eller utan tillräckligt med tid för återhämtning är särskilt utsatta. Om det inte finns utrymme att förklara beslut, exempelvis betygssättning, är risken större att laddade situationer uppstår”, säger David Brax vid Göteborgs universitet, författare till rapporten.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
Svårt hantera internt
Han understryker att interna hot och trakasserier ofta upplevs som svåra att hantera.
”Hot utifrån kan vara enklare att prata om och ta itu med än de situationer som uppstår inom akademin. Det finns sannolikt många svårlösta konflikter bakom siffrorna, men arbetsgivarna har ett ansvar att hantera dessa”, menar han.
Vanligast med trakasserier och hot är det inom humaniora och samhällsvetenskap, där 47 respektive 43 procent av de svarande säger att de råkat ut för detta.
Kvinnliga forskare och lärare är generellt mer utsatta än sina manliga kollegor. 45 procent av kvinnorna har negativa erfarenheter på det här området, 32 procent av männen.
Situationen får allvarliga konsekvenser för forskningen. En fjärdedel av de drabbade säger att de undviker att engagera sig i vissa frågor, andra att de avstår från att uttala sig i kontroversiella ämnen.
”Detta hotar i förlängningen den vetenskapliga friheten och kan begränsa samhällsdebatten”, menar David Brax.
”Slående och sorgligt”
Ingela Nilsson, prodekan och professor i grekiska vid Uppsala universitet, är en av redaktörerna bakom en antologi om maktövergrepp inom akademin som släpptes 2022.
ANNONS
Hon är inte förvånad över de resultat den nya studien redovisar.
”Det är slående och sorgligt att utsattheten kommer så tydligt inifrån. Det har funnits en mediebild av att hot och trakasserier i akademin främst kommer utifrån, men i verkligheten tycks vi skapa större problem för oss själva än vad omgivningen gör”, säger hon hos Curie.
Fler kvinnor än män pluggar vidare. Dagens PS
Bevisat: Vänner får oss att trivas på jobbet. Dagens PS
Psykisk ohälsa växer – här är branschen som drabbas hårdast. Realtid
Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Torbjörn Karlgren
Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.
Torbjörn Karlgren
Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS